– Det finns likheter. Vinterkräksjukan har stor smittspridning och det har det här coronaviruset också. Det finns inget läkemedel till någon av de här infektionerna och de sprids väldigt fort i samhället, säger han.

Samtidigt saknas vaccin mot de båda infektionssjukdomarna och de båda är dessutom så kallade RNA-virus.

– Det betyder i princip att de har en arvsmassa som väldigt snabbt kan mutera och komma fram med nya typer av virus, vilket skilljs från det som kallas DNA-virus, säger Lennart Svensson.

När det gäller vinterkräksjuka kan partiklar sitta kvar i material väldigt länge, men situationen är inte helt den samma för coronaviruset?

– Visserligen sprids de på ungefär snarlika sätt, men coronaviruset har ett hölje på sin yta som består av fetter. De kan då lätt inaktiveras genom att man tvättar händerna med tvål och vatten eller sprit. Vinterkräksjuka däremot, som enkelt passerar mag- och tarmkanalen, har inga fetter på sina ytor, utan består bara av proteiner. De kan man inte lika enkelt inaktivera, säger Lennart Svensson.

Detta i sin tur betyder i princip att coronaviruset är mycket känsligare ute i naturen och överlever betydligt kortare tid på olika ytor än vad vinterkräksjuka gör, som även enkelt sprids via avföring, förklarar han vidare.

Hör mer om hur länge coronaviruset finns kvar på olika material i klippet ovan.