Anette, Mathias och Annelie jobbar alla som undersköterskor och har de senaste åren märkt att fler och fler bland personalen valt att gå ner i arbetstid. De menar att anledningen är just de scheman som infördes i kommunen 2018 – som kallades hälsoscheman. 

– Det visade sig snabbt att det inte var mycket hälsa i dem. Det fanns knappt någon återhämtning, säger undersköterskan Anette Andersson.

Hälsoschemat skulle bland annat ge fler heltidstjänster och kortare arbetspass för de anställda. Men det resulterade i stället i att arbetspassen blev fler.

Hör Anette, kollegan Mathias och huvudskyddsombudet Annelie berätta mer om hur hälsoschemat fungerat.

Bland de största heltidsglappen i Sverige

De får stöd av statistik från Sveriges kommuner och regioner (SKR). 2015 var 43 procent heltidsanställda i Söderköping inom vård och omsorg. 2020 hade den andelen ökat till hela 97 procent. En framgång​ med tanke på just rätt till heltid.

Men tittar man på hur stor andel som faktiskt jobbar heltid i praktiken ser det annorlunda ut. 2015 var det 38 procent och 2020 var det 66 procent.

– Det finns många skäl till att gå ner i tid när man har en heltidstjänst; familjeskäl, privata åtagande, arbetsbelastning och kanske även schemaläggningen i vissa fall. Det vi som arbetsgivare styr vad gäller återhämning är att genom schemaläggningen säkerställa den lagstadgade dygns- och veckovilan, en jämn fördelning av fridagar, plus att ingen behöver arbeta delade turer, skriver kommundirektör Maria Fredriksson i sitt svar till SVT.

Söderköpings kommun framhåller också att man med sina 66 procent heltidsarbetande ändå tillhör de 40 bästa kommunerna i landet och att andelen ökat kraftigt de senaste åren jämfört med andra kommuner.

Nationell trend som skapar konflikt

SVT har de senaste åren rapporterat att det pågår strider kring de så kallade hälsoscheman i flera kommuner i landet.  Det handlar ofta om att man kortar vissa arbetspass, för att i stället införa fler pass. Vissa arbetspass kan hamna på andra arbetsställen.

– Det är liknande problem på många ställen. Man vill ha en central schemaprocess och då tittar man varken till individ eller verksamhet, menar Catarina Eriksson avdelningsordförande för Kommunal region Öst.