Janne Josefsson söker svar på hur assistansfusket kunde ske. Spela klippet ovan för att se mötet med en av de falska assistenterna. Foto: SVT/Josefsson

Assistansbolag fick 14 miljoner från Försäkringskassan – men nästan inga assistenter jobbade

Uppdaterad
Publicerad

Våren 2015 började Försäkringskassan utreda assistansen av en rullstolsburen man i Malmö. 14 personer vid assistansbolaget Rami Care hade lämnat in tidslistor som visade att de jobbat som personliga assistenter åt mannen, trots att de flesta inte jobbat överhuvudtaget. Idag har ett flertal personer blivit dömda – och två av assistansföretagets företrädare har dömts till fängelse.

Efter att Försäkringskassan blivit tipsade om att utreda assistansen av den rullstolsburna mannen kopplades poliser på Ekobrottsmyndigheten in i fallet som växte till en utdragen assistanshärva. 

Lars, som är spanare vid Ekobrottsmyndigheten, säger i SVT:s “Josefsson” att ingen kontrollerat om de så kallade assistenterna arbetat. 

Josefsson

– Lönelistan lämnas in till assistentföretaget och sen debiteras Försäkringskassan.

Utdragen rättsprocess 

Fallet i Malmö har lett till flera rättegångar i olika instanser. 

Den rullstolsburna mannens fru och hennes inneboende åtalades som två av de drivande tillsammans med assistansbolaget Rami Care. Sammanlagt betalades 14 miljoner kronor ut från Försäkringskassan i samband med Malmöfallet.

Två av assistansbolagets företrädare dömdes i hovrätten till fängelse i fyra år, respektive fyra år och tre månader. Och den förlamade mannens fru och hennes inneboende dömdes i hovrätten till tre och ett halvt år respektive tre års fängelse.

I dagsläget har 19 assistenter blivit dömda, men den sista hovrättsförhandlingen har ännu inte ägt rum. 

Två tredjedelar av de dömda i Malmöfallet är födda utomlands. Även om de som fungerat som falska assistenter inte själva tjänat stora pengar på upplägget – så har fusket gett dem anställningsintyg och därmed möjlighet till uppehållstillstånd.

– Assistansen är ju överhuvudtaget en dörröppnare. Man får en sjukpenninggrundande inkomst, man får föräldrapenning, man får sjukpenning, säger Ingegerd Pal som arbetat som utredare vid Försäkringskassan.

Statens utredare: ”Inga små summor”

Stig Svensson, före detta revisor på Skatteverket och delaktig i statens senaste utredning om brottslighet kopplad till personlig assistans, uppskattar att mellan två och sju procent av det årliga LSS-stödet går till företag som bedriver bluffverksamhet.

– Två procent motsvarar ungefär 600 miljoner kronor, så det är inga små summor vi talar om, säger han till SVT Nyheter.

Men att komma åt bedragarna som utför LSS-tjänster är svårt menar Svensson. Främst eftersom ansvariga myndigheter saknar handlingskraft att agera utan ett underlag från polisen.

– De är helt beroende av att polisen ska inleda en spaning i det enskilda fallet.

De assistansföretag som skor sig på systemet är enligt Svensson framförallt mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar.

– Vi såg en hög risk för bedrägeri när det enbart är anhöriga som sköter assistanserna eller i fall som liknar sektbeteende. Missbruk uppkommer när all uppföljning och kontroller sköts internt.

Kom i tron att få jobb 

En av assistenterna som “Josefsson” pratat med säger att han kom till Sverige i tron om att få jobb. 

– När jag kom hit så sa de till mig att jag skulle vänta och att jag skulle börja jobba om två veckor. Och så ytterligare två veckor. Och sedan blev det ingenting. 

Spela klippet ovan för att se när Janne Josefsson möter en av de falska assistenterna och söker svar på hur fusket kunde ske. 

I reportaget “Bedragarnas marknad” följer Janne Josefsson upp ett bidragsfusk med assistansersättning i Malmö och tittar tillbaka på ett reportage om bidragsfusk från 2005. Hela avsnittet av “Josefsson” finns att se på SVT Play

Fakta: LSS och personlig assistans

• LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den infördes 1994 med ett löfte om att funktionshindrade ska ha rätt att leva på samma villkor som alla andra. 

• Personlig assistans kan ges till dem som har en omfattande och varaktig funktionsnedsättning. 

• Assistenterna hjälper personen (barn eller vuxen) med grundläggande behov, som att äta, klä sig och sköta hygienen. Det är också möjligt att få assistans för att förflytta sig och delta i olika aktiviteter. 

• Kostnaderna för LSS har skenat, och försöken att strama åt har drabbat många hårt. En utredning av LSS som publicerades i januari i år föreslår att all personlig assistans ska bli ett statligt ansvar istället för att delas upp mellan staten och kommunerna. 

Källa: TT 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Josefsson

Mer i ämnet