SVT Nyheter Skåne har granskat hur det gick till när regioner och kommuner med alla medel försökte få fram skyddsutrustning till vården. De upphandlade leverantörerna kunde inte få fram munskydd, visir och handskar i den omfattning som behövdes.
Nya aktörer som aldrig sysslat med skyddsutrustning kontaktade under våren 2020 kommuner och regioner och sa sig kunna leverera.
– Då fick man in olika personer som sa: Vi har kontakter i Asien och vi skulle kunna hjälpa er, säger Carl Johan Sonesson.
Företagare saknade pengar
Många av de personer som hörde av sig hade inte själva pengar att betala till fabrikerna i Asien som skulle leverera skyddsutrustning. Fabrikerna krävde pengar på bordet redan vid beställning. Regionstyrelsens ordförande beslutade då att ge Region Skånes ekonomidirektör en delegation om att göra avsteg från förbudet mot förskottsbetalningar.
– Ekonomidirektören med hans gäng och inköp fick då värdera; vilka av dem kan vi lita på och handla av, säger Carl Johan Sonesson.
430 miljoner kronor lånades ut via förskottsbetalningar. I vissa fall betalade regionen hela summan i förskott, i ett fall närmare 100 miljoner till ett företag.
– Vad jag förstått har vi också fått det vi blivit lovade. Så vi har inte förlorat pengar. Däremot var ju priserna väldigt mycket högre i pandemins inledande skede, säger Sonesson.
Hävdar synnerliga skäl
Förskottsbetalningarna strider inte bara mot Region Skånes egna regler. Den här typen av lån bryter också mot kommunallagen och EU-rätten, enligt Tobias Indén, professor i förvaltningsrätt vid Mittuniversitetet.
– Det kanske var olagligt, men man kan säkert hitta dem som anser att det inte var olagligt. Det finns i lagstiftningen synnerliga skäl, säger Carl Johan Sonesson.
- Jag kan inte säga att det finns några synnerliga skäl som gör att kommuner får ägna sig åt utlåningsverksamhet, säger professor Tobias Indén.
Enligt Carl Johan Sonesson stöddes delegationen till ekonomidirektören av samtliga ledamöter i regionstyrelsen.