– Problemet är att personer som anser vara drabbade av brott inte har velat träda fram. Vi har inte kunnat höra dem och ingen vill säga vad de heter, säger åklagaren Linda Rasmussen.
Det var den 11 juni som mannen körde en bil rakt in i en grupp asylsökande irakier som demonstrerande mot Sveriges asyllagar utanför Migrationsverkets lokaler i Malmö. Bilen mejade genom demonstrationsplakat och över en gräsmatta, innan den fick sladd och krockade in i ett träd.
– Vi upplevde att han körde för att träffa. Bilen körde i snabb fart mot oss och det var skymning, sa Ali Almousawi, en av ett 30-tal demonstranter på plats till SVT Nyheter.
Erkände bilattacken
Mannen var beväpnad med två knivar och pepparspray och hade en nazistisk dekal på bilens bagagelucka. Efter attacken lyckades demonstranterna hålla kvar mannen på platsen, trots att de attackerades med pepparspray.
22-åringen greps av polisen och släpptes efter förhör. Han erkände senare att han medvetet kört bilen mot demonstranterna. Misstankarna mot mannen gäller brott mot knivlagen, skadegörelse, misshandel och framkallande av fara för annan. Det har också upprättats en anmälan om hets mot folkgrupp, samtidigt som polisens hatbrottsenhet utreder ärendet.
Läs mer: Man som körde mot demonstranter hade nazistsymbol på bilen
Samlar ihop misstankar mot mannen
Flera personer har hörts och utredarna försöker samla ihop alla misstankar som kan bli aktuella i ett åtal. Men en del uppgifter saknas och offren vill inte ställa upp, trots flera övertalningsförsök via volontärer och kontaktpersoner. De har framfört önskemål om att få juridiska biträden, men då måste de ge sig till känna, annars riskerar utredningen att få läggas ner.
– Vi har berättat för dem att det är viktigt att man låter sig bli hörd, så vi vet vad de tycker sig ha blivit utsatta för. Jag vill ge det några dagar till, men vi kan inte vänta hur längre som helst för att folk ska vilja prata med oss, säger Linda Rasmussen.
Läs mer: Åklagare visste inte att hon leder utredning om nazistattack
Är händelsen fortfarande rubricerad som hets mot folkgrupp?
– Det är en misstanke som JK utreder. Då handlar det om de ska ta reda vem som har gjort dekalen. Sedan kan man tänka att det finns hatbrottsmotiv i de misstankar som finns mot honom. Det är en försvårande omständighet som utreds.
Känner oro och misstro mot polisen
Tobias Lohse, ordförande i Refugees Welcome Sverige, har engagerat sig för de demonstrerande irakierna. På torsdagskvällen hölls ett möte där han och flera andra försökte övertyga gruppen att ställa upp och samarbeta med polisen.
– Det är problematiskt när man inte går till botten med sådana här händelser, det ska lagföras. Vi har tagit en runda till och sitter just nu och pratar med gruppen om någon kan prata med polisen, säger Tobias Lohse.
Han berättar att offrens ovilja handlar både om misstro mot polisen, en oro för att gå ut med namn och att de inte vill att händelsen ska ta fokus från deras sak, som de demonstrerat för under flera månader.
– Misstron beror på mycket på att deras enda kontakt med polisen har varit när polisen försökt köra bort dem från demonstrationen. De känner även att det blev för mycket uppmärksamhet kring det här med nazister, som tog fokus från deras sak.