Enligt 15-åringens advokat hade pojken inte uppsåt att döda när han attackerade en lärare med kniv på Källebergsskolan i Eslöv. Foto: TT/Johan Nilsson

Polisen efter knivskärningen på Eslövsskolan: Vi är väl rustade för skolattacker

Uppdaterad
Publicerad

Polisen menar att de är väl rustade för att hantera larm om dödligt våld i skolan. Det är något vilket de tvingats göra flera gånger under året, bland annat vid skolattacken i Eslöv när en elev knivhögg en lärare på Källebergsskolan.

– Vi ska komma bort från diskussionen om hur vi jagar elever med vapen i skolor, de ska inte komma dit, säger Magnus Sjöberg, chef för nationellt taktiskt råd vid Nationella operativa avdelningen (Noa).

För omkring tio år sedan bytte polisen taktik för larm om pågående dödligt våld (pdv). Tidigare handlade det om att förhandla eller på annat sätt bilda sig en bättre uppfattning. Nu har poliskårer världen över övergått till att man måste fram till hotet, även om det innebär risker.

– Det handlar om att gå rakt på hotet och rädda liv genom att konfrontera gärningsmannen eller gärningsmännen. Man ska hindra att fler angrip, få stopp på själva angreppet och se till att de som skadats inte förblöder, säger Magnus Sjöberg.

Skolattacken i Eslöv

Fokus på förebyggande

Polisens agerande vid skolattacken i Eslöv i augusti är ett exempel på den mer offensiva taktiken. Vid den händelsen knivskars en lärare på skolan av en 15-årig elev som nu sitter häktad på sannolika skäl misstänkt för mordförsök.

Sjöberg vill skifta fokus till det förebyggande arbetet.

– Vi behöver göra mer för att kunna upptäcka och förhindra att någon agerar med vapen i en skola. Då handlar det om samhällsaktörerna skolan, vården/psykiatrin, polisen och socialtjänsten, säger han.

– Är det exempelvis så att skolan fångar upp om en elev uttrycker hat på sociala medier och säger sig vilja skada? För det behöver den göra.

Kan krävas lagändring

Enligt honom krävs det ökad medvetenhet om detta, möjligtvis även lagändringar.

– I diskussion mellan polis, skola och socialtjänst fastnar det ofta kring personlig integritet. Man upplever lagstiftningen kring vad som får delas som otydlig, och det blir en tveksamhet kring att prata med polisen.

På Norrevångsskolan infördes nya säkerhetsrutiner vid pågående dödligt våld. Det med hjälp av en säkerhetsapp där personal på skolan kan larma vid ett akut läge. Se hur appen fungerar i klippet nedan:

Så ska skolattackerna stoppas

Appar, checklistor, rollspel och låsta dörrar. Det är några av åtgärderna som skolorna pratar om för att vara redo vid en attack.

Tidigare händelser har visat att polisen larmats snabbt men att det har brustit i kommunikation, hur man når ut till alla. En lösning som nu diskuteras är en app som hjälper personal att snabbt kommunicera vid nödlägen.

Skolverkets stödmaterial ”Väpnat våld i skolan – hur skolor kan agera om det händer” har listat  tre punkter; inrymning, utrymning och utestängning.

Inrymning: Innebär att elever och skolpersonal stänger in sig i klassrum eller andra skolsalar. Genom att låsa dörren och/eller barrikadera den blir det svårare för en gärningsperson att komma in. Metoden bidrar ofta till att förhindra att människor kommer till skada. En avgörande faktor för hur inrymning fungerar är lokalernas utformning.

Utrymning: Innebär att elever och skolpersonal lämnar skolan för att söka skydd. Det kan vara en lämplig metod när skolan av någon anledning inte ger bästa skyddet, exempelvis på grund av hur lokalerna är utformade. Utrymning bygger på att att gärningspersonen inte upptäcker de som flyr bort från skolan. Det kan även vara den lämpligaste åtgärden om gärningspersonen använder sprängämnen, eller om elever och personal redan befinner sig på skolgården eller i trapphus på väg in i skolan.

Utestängning: Om det väpnade våldet pågår på skolgården kan det vara effektivt att stänga dörrar till skolan, hålla elever och skolpersonal inomhus medan gärningspersonerna utestängs. I skolor med flera byggnader kan det också vara möjligt att inte bara låsa klassrum utan också försöka barrikadera ingångarna så att våldet inte sprider sig till fler skolbyggnader.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Skolattacken i Eslöv

Mer i ämnet