För omkring tio år sedan bytte polisen taktik för larm om pågående dödligt våld (pdv). Tidigare handlade det om att förhandla eller på annat sätt bilda sig en bättre uppfattning. Nu har poliskårer världen över övergått till att man måste fram till hotet, även om det innebär risker.
– Det handlar om att gå rakt på hotet och rädda liv genom att konfrontera gärningsmannen eller gärningsmännen. Man ska hindra att fler angrip, få stopp på själva angreppet och se till att de som skadats inte förblöder, säger Magnus Sjöberg.
Fokus på förebyggande
Polisens agerande vid skolattacken i Eslöv i augusti är ett exempel på den mer offensiva taktiken. Vid den händelsen knivskars en lärare på skolan av en 15-årig elev som nu sitter häktad på sannolika skäl misstänkt för mordförsök.
Sjöberg vill skifta fokus till det förebyggande arbetet.
– Vi behöver göra mer för att kunna upptäcka och förhindra att någon agerar med vapen i en skola. Då handlar det om samhällsaktörerna skolan, vården/psykiatrin, polisen och socialtjänsten, säger han.
– Är det exempelvis så att skolan fångar upp om en elev uttrycker hat på sociala medier och säger sig vilja skada? För det behöver den göra.
Kan krävas lagändring
Enligt honom krävs det ökad medvetenhet om detta, möjligtvis även lagändringar.
– I diskussion mellan polis, skola och socialtjänst fastnar det ofta kring personlig integritet. Man upplever lagstiftningen kring vad som får delas som otydlig, och det blir en tveksamhet kring att prata med polisen.
På Norrevångsskolan infördes nya säkerhetsrutiner vid pågående dödligt våld. Det med hjälp av en säkerhetsapp där personal på skolan kan larma vid ett akut läge. Se hur appen fungerar i klippet nedan: