Av landets 21 regioner är det bara tre där dödligheten vid bröstcancer är högre än i Skåne. Det visar Socialstyrelsens dödsorsaksregister.
– Man måste också titta på hur många som insjuknar i bröstcancer och då vet vi sedan lång tid tillbaka att vi i södra Sverige har en högre insjuknandegrad än på andra håll i Sverige, säger Niklas Loman som är diagnosansvarig på bröstonkologin i Skåne.
Fler fall än andra storstadsregioner
2020 upptäcktes drygt 237 nya bröstcancerfall per 100 000 invånare i Skåne. Att jämföra med 187 i Västra Götaland och 170 i Stockholms län, enligt Socialstyrelsens statistikdatabas. Så den höga dödligheten är en följd av att antalet nya bröstcancerfall i Skåne är så högt.
– Det finns ingenting som talar för att det är farligare att drabbas av bröstcancer i Skåne. Överlevnaden efter både fem och tio år är lika hög som på andra håll, säger Niklas Loman.
Detsamma gäller omfattningen av mammografi. Inte heller där skiljer Skåne ut sig. Men då ställer man sig frågan, varför är det så många kvinnor i just Skåne som får bröstcancer?
– Jag kan inte riktigt svara på den frågan, säger överläkare Niklas Loman.
Av något skäl fler med riskfaktorer
Det finns en rad välkända riskfaktorer. Till exempel att få barn sent i livet eller inte alls. Något som är vanligare i storstadsregioner, men det förklarar ändå inte varför skånska kvinnor drabbas mer än andra.
– Vi har uppenbarligen vissa riskfaktorer i vår befolkning som leder till att fler kvinnor drabbas av bröstcancer, men jag kan inte sätta fingret på varför det ser ut så, säger Niklas Loman, diagnosansvarig på bröstonkologin i Skåne.
Hör mer om bröstcancerfallen i klippet ovan.
Några kända riskfaktorer för bröstcancer
1. Antalet menstruationscykler i livet:
Kvinnor som inte har fött barn eller ammat har något förhöjd risk beroende på att de menstruerar fler gånger i livet.
2. Östrogen:
Kvinnor som efter klimakteriet tar hormonersättning för att slippa vallningar och svettningar löper en något högre risk.
3. Högutbildade:
Bröstcancer förekommer mer bland högutbildade kvinnor med hög socioekonomisk status. Sannolikt för att fler i denna grupp föder barn senare i livet och får färre barn än kvinnor med kortare utbildning. (se punkt 1 om menstruationscykler)
4. Alkoholkonsumtion och stillasittande:
Alkohol leder till en något högre risk. Fysisk aktivitet anses ha en skyddande effekt.
5. Genuppsättning:
Mutationer, bland annat i generna BRCA1 och BRCA2, innebär en kraftigt förhöjd risk för både bröst- och äggstockscancer. Familjer där mutationer av dessa gener förekommer kan erbjudas en så kallad mutationsundersökning. Så identifierar man de individer som har den förhöjda cancerrisken. Mutationsbärare erbjuds extra kontroller och förebyggande operationer.
Källa: Niklas Loman, överläkare och diagnosansvarig vid bröstonkologin SUS
