Iransk-svenska föreningen startade som en vanlig kulturförening 1985, men verksamheten växte. Brottning och fotboll varvades med kafé, språkkurser och utflykter för äldre med iransk bakgrund. Funktionshindrade och långtidsarbetslösa anställdes för att sköta olika uppdrag i föreningen. De blev fler och fler. Under 2015 rörde det sig om minst 50 personer.
Arbetsförmedlingen har inget tak för hur många lönebidragsanställda man får ha.
– Det finns ingen sådan gräns i dag, utan det är en bedömning som vi måste göra om vad som är rimligt. Man ska inte kunna bedriva en verksamhet enbart utifrån att man har lönebidragsanställda. Det tycker inte vi är ett säkert sätt att bedriva företag, säger Sofie Carlsson, biträdande marknadschef på Arbetsförmedlingen.
LÄS MER: ”Det kan vara bokföringsbrott”
”Det låter tokigt”
Iransk-svenska föreningen använde ett stort antal olika bidragsformer för att finansiera sina anställningar:
* anordnarbidrag
* trygghetsanställningar
* särskilt anställningsstöd
* instegsjobb
* utvecklingsanställning
* fas 3
Under 2015 drog föreningen in sammanlagt 10,53 miljoner kronor i bidrag från Arbetsförmedlingen. Samtidigt låg lönerna som betalades ut på 10,46 miljoner – det blev alltså en vinstaffär.
– Det låter tokigt. Det finns ju en poäng i att arbetsgivaren ska stå för en del av kostnaden själv. Arbetsförmedlingen går in och stödjer personer för att de ska få en skjuts in på arbetsmarknaden, men vitsen är ändå att arbetsgivaren ska stå för en del av kostnaden själv, säger Sofie Carlsson.
Det är en indikation på något inte står rätt till?
– Helt klart.
LÄS MER: ”Ultimatum tvingar anställda sänka lönen”
Arbetsgivare kontrolleras inte
Kontrollen av arbetsgivare som får lönebidrag för att anställa funktionshindrade och långtidsarbetslösa är inte noggrann. En gång i månaden skickar arbetsgivaren in en rekvisition som då lovar på heder och samvete att siffrorna stämmer.
– Det är den kommunikation vi har med arbetsgivaren. Sedan gör vi stickprov i syfte att förbättra vårt arbete. Det finns inget som säger att vi ska göra kontroller på varje utbetald lön.
Ni kollar inte att de anställda verkligen får ut den lön de ska ha?
– Nej, det gör vi inte.
Arbetsförmedlingens bidragssystem bygger till stor del på ärlighetsprincipen.
– Det är klart att det finns risker med det. Det handlar ju om att skattemedel kan gå till felaktiga mottagare eller att arbetstagare inte får den lön som de borde ha. Så det är klart att det finns risker i detta.
LÄS MER: Kravbrevet som sänkte Iransk-svenska föreningen
Erkänner felaktiga löner
SVT Nyheter har varit i kontakt med ett tiotal tidigare anställda på Iransk-svenska föreningen. Många av dem vittnar om att lönerna varit lägre än det som stått i anställningsavtalen. Den person på föreningen som haft hand om anställningarna erkänner för SVT att man medvetet har struntat i lönesummorna på anställningskontrakten och istället betalat ut ut lägre löner.
LÄS MER: Språkläraren Emir drabbades i flera år
Arbetsförmedlingen håller hårt på sekretessen och vill inte berätta vilka åtgärder man kommer att vidta.
– Generellt sett så utreder vi när vi får felsignaler eller avvikelser. Ibland kan det leda till att vi kräver tillbaka utbetalda pengar och om vi ser att det föreligger en misstanke om brott så gör vi en polisanmälan, säger Sofie Carlsson.