De många vildsvinen ställer till med stor skada men ger också inkomster till jägare och markägare, och frågan om de ska utfodras eller inte är infekterad och skapar osämja bland jord- och skogsägare.

Riksdagen sa i höstas nej till regeringens förslag när det gäller utfodring av vilt. Regeringen ville att regeringen, eller ansvarig myndighet, ska kunna besluta om ett generellt förbud eller villkor för utfodring av vilt. Riksdagen håller med om att det finns skäl att reglera utfodring av vilt men tycker att regeringens förslag går alltför långt.

Riksdagen anser att utfodring generellt sett ska vara tillåtet, men att det i enskilda fall ska kunna förbjudas. På så sätt skulle ett förbud kunna omfatta ett visst område och vara tidsbegränsat.

– Oppositionen röstade ner förslaget men presenterade ingen konsekvensanalys så nu står regeringen utan verktyg för att begränsa utfodringen, säger Claes Nordmark, politiskt sakkunnig hos jordbruksministern.

Han anser att det utfodras för mycket och på fel sätt.

– Regeringen vill inte förbjuda stödutfodring under vintern men vi vill komma tillrätta med avarterna, säger Claes Nordmark.

Vill få bort rotfrukterna från skogen

Frågan är infekterad. Jord- och skogsägare har olika uppfattning om ifall det ska ske utfodring av vilt i skogen. Vissa vill ha ett totalförbud, andra kan tänka sig viss utfodring och framför allt vintertid.

– Vi måste få bort rotfrukterna från skogen. De är inte bra för djuren med för mycket socker, säger Stig Lundström, vice ordförande i LRF Skåne.

Han anser att utfodringen stör den naturliga cykeln och leder till att suggorna får kultingar mitt i vintern.

– Det är helt onaturligt att ett vilt djur föder på den mest olämpliga tidpunkten på året. Normalt föder de i april, säger Lars Lundström, som har en stor jord- och skogbruksfastighet i Sibbhult i norra Skåne.

Hälften av alla jägare utfodrar vilt

Sören Åmand Hansen, yrkesjägare på Wanås gods i Knislinge, håller inte med:

–  Jag tror inte stammarna ökar av den utfodring vi gör. De produkter vi lägger ut till djuren i skogen odlar vi själva så djuren skulle hittat dem ändå i naturen. Det vi vill undvika är att djuren dör på vintern.

Han berättar att de lägger ut sockerbetor, morötter, majs och ensillage i skogen.

Men går ni inte in och påverkar naturens gång när ni lägger ut foder till djuren?

– Vi reglerar stammarna med jakt och det är vårt ansvar att se till att det är balans mellan skogs-, jordbruk, grannarna och fritidslivet.

Wanås gods arrangerar varje år flera vildsvinsjakter med jaktlag på 30 personer. De skjuter upp till 60 vildsvin per gång.

– Vi vill hålla dem från jordbruksmarken och få dem att stanna i skogen. Vi vill avleda dem från åkrarna och grödorna. I skogen är de fredade, säger Baltzar Wachtmeister, vd på Wanås gods.

Drygt hälften av alla jägare utfodrar vilt. Det har skett en ökning under senare år. Jordbruksverket har fått fram att vildsvin är det djur som orsakar störst skada på alla grödor förutom havre, där älg orsakar störst skada. Totalt förstördes 42 700 ton spannmål av vildsvin 2014, enligt SCB.

Trafikolyckorna ökar

I trafiken ökar antalet olyckor där vildsvin är inblandade. 2015 var det 4 200 sådana olyckor, uppger Nationella viltolycksrådet.

Vissa år när det är gott om ekollon ökar stammen mer än ett normalår, 2016 var ett sådant år i bland annat Kronobergs län.

Det finns olika uppgifter om hur många vildsvin det finns i Sverige. I regeringens proposition från sommaren 2016 sägs det 174 000. Andra gör gällande att det finns runt 300 000 vildsvin och att de om några år kan vara 500 000.

Nettotillväxten beräknas vara omkring 30 procent per år.

– Vi ska lösa problemen lokalt. Ett generellt förbud mot utfodring löser inte detta, säger Jonas Paulsson, ordförande i Jägareförbundet i Skåne och ledamot i förbundsstyrelsen.

Men han ser också att det kan uppstå intressekonflikter.

– Det kan finnas problem lokalt mellan markägare och jägare men det får man lösa på plats.

Se hela inslaget: