Gitte Johansson som bor i Braås utanför Växjö tog ut det när hennes mamma drabbades av cancer för nio år sedan och det är något som hon är mycket tacksam för idag.  

– När jag var hemma och hade närståendepenning med mamma, så kan jag säga att jag sörjde men jag hade inte dåligt samvete för jag vet att jag gjorde allt jag kunde. Det är jag väldigt glad över nu, säger Gitte Johansson.

Alla känner inte till möjligheten

Det var Gittes mammas läkare som upplyste om möjligheten med närståendepenning, men Gitte tror inte att alla känner till att möjligheten finns. 

– Det gäller att vårdpersonalen informerar om att det finns, så man får reda på vilka rättigheter man har. Jag vet att det kan vara svårt för många, men det går inte en dag utan att jag är så himla glad för det, säger hon. 

Närståendepenning infördes på 1980-talet och sedan dess har antal personer som får ersättningen ökat. År 1996 var det 6 500 personer som fick närståendepenning och år 2017 hade antalet ökat till 17 200 personer. Men det är stora könsskillnader på dem som tar ut ersättningen. Ungefär 70 procent av mottagarna är kvinnor och endast 30 procent är män. Detta mönster har varit oförändrat sedan närståendepenningen infördes.

Få dagar nyttjas

Det är också vanligt att de som får närståendepenning bara nyttjar några få dagar. I 100 dagar kan man få ersättning, men i snitt används bara fem dagar per vårdare. Men Gitte vill uppmana anhöriga att ta ut det i tid. 

–Jag tycker att man ska passa på att ta ut närståendepenning i god tid när man känner att man fortfarande kan göra saker för den som är sjuk, säger Gitte Johansson.