Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– Vi kan inte lösa detta, vi kan aktivera barnen, men grundproblemet är fattigdomen, säger Aleksandr Gitselov. Foto: Diba Dehnad/SVT

Ledare i Växjö orolig över att fattigdom får unga att lämna idrottsföreningar

Uppdaterad
Publicerad

Aleksandr Gitselov har jobbat i Araby park arena i Växjö i flera år och vet att barnen älskar att idrotta. Men när barnen går med i en förening och slutar efter en kort period, växer frustrationen.

– Det handlar ju om pengar, barnen har inte råd, säger Alexandr Gitselov.

Araby park arena har många gratisaktiviteter inom idrott och kultur för barn och unga. Intresset för aktiviteterna är stort, men målet är att barnen ska slussas vidare, gå med i idrottsföreningar och inte bara ha de kostnadsfria sporterna som alternativ.

– Idrottsföreningar bidrar med mycket som till exempel sammanhållning och god hälsa, säger Aleksandr Gitselov.

Ojämlik ungdomsidrott

Statistik från Riksidrottsförbundet som SVT presenterat visar att stadsdelen Araby i Växjö tillhör de områden i Kalmar län och Kronobergs län där lägst andel unga är med i en idrottsförening.

Araby har hög arbetslöshet och hög barnfattigdom. Detta innebär att många barn inte har möjligheter till att gå med i idrottsföreningar eftersom det blir för dyrt.

– Jag brukar fråga, ”varför slutar du?”, då säger inte barnen vad det beror på men vi vet ju anledningen, säger Aleksandr Gitselov.

Vill se nya lösningar

Aleksandr Gitselov tror att arenan är en nyckel till att fler barn aktiveras i Araby, men hade han fått bestämma själv hade det satsats på nya lösningar på fattigdomen i området.

– Vi kan inte lösa detta, vi kan aktivera barnen, men grundproblemet är fattigdomen.

– När man går ett steg framåt och två steg tillbaka blir man jättefrustrerad, säger Aleksandr Gitselov.

Hör honom berätta om situationen i klippet ovan.

Hur många barn och unga idrottar? Detta visar statistiken

Statistiken visar hur många procent av alla 7-25-åringar som bor i bostadsområdet som har varit aktiva i en idrottsförening under 2021.

Det är första gången Riksidrottsförbundet tar fram det här. Förut har det bara gått att se hur det ser ut i hela kommunen.

Förra statistiken var osäker. Där ingick även ledare, förtroendevalda i föreningar och tidigare medlemmar som inte hade rensats bort. Nu ingår bara aktiva medlemmar som föreningen fick statligt LOK-stöd för någon gång under 2021.

910 200 barn och unga ingår i statistiken totalt – uppdelat på 3 363 bostadsområden i landet, så kallade regso-områden.

SVT Nyheter Öst har jämfört den här statistiken med olika områdestyper, för att se om det finns ett samband mellan idrottandet och ekonomi.

Det finns fem olika områdestyper som myndigheten Delmo och SCB har bestämt.

I områdestyp 4 och 5 bor många med hög inkomst, hög utbildning, hög ekonomisk standard och arbetslösheten är låg.

I områdestyp 1 och 2 bor många med låg inkomst, som har ekonomiskt bistånd och låg ekonomisk standard och arbetslösheten är hög.

I områdestyp 3 bor det en blandning av personer med hög och låg ekonomisk standard.

Jämförelsen visar att sambandet mellan ekonomi och idrottande är starkt.

Det kan finnas bostadsområden som hamnar lågt för att det bor få barn i området, eller för att många av de som ingår i statistiken är över 20 år.

Om man räknar bort de områdena blir sambandet mellan ekonomi och idrottande ännu tydligare. Men det har vi inte gjort i de siffror du ser här.

För tre år sedan tog SVT fram egen statistik för några så kallat utsatta områden. De siffrorna går inte att jämföra med den här statistiken. Då tittade vi på andra åldrar och gränserna för bostadsområdena var annorlunda.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ojämlik ungdomsidrott

Mer i ämnet