Gabriel går i åttonde klass istället för femman och är nöjd med sin skolgång. Foto: SVT

Gabriel är särbegåvad – är elva men går i åttan

Uppdaterad
Publicerad

Gabriel är elva år och särbegåvad. Han går i åttonde klass istället för femman och han läser matte på gymnasienivå. Tack vare hjälp från skolan har han idag en skolgång som funkar. Men resan dit har inte varit självklar.

Att vara särbegåvad innebär att man har ett ovanligt högt iq och lär sig snabbt. Enligt Skolverket räknas fem procent av alla elever i Sverige som särbegåvade. Det är ungefär en i varje klass.  

– Det var mina föräldrar som insåg att jag inte mådde bra. Jag spenderade mycket av tiden på lektionerna till att sitta och dagdrömma. Jag skickades till en skolpsykolog där jag gjorde ett prov som visade att jag var särbegåvad, säger Gabriel. 

Alvesta

Misstas för ADHD

Det är först på senare år som benämningen särbegåvad etablerats och begreppet är fortfarande okänt för många. En anledning kan vara att särbegåvade elever ofta blir missförstådda. Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi vid högskolan i Jönköping, har varit en av de främsta inom ämnet och menar att det inte är helt ovanligt för särbegåvade att bli utåtagerande och att beteendet kan misstas för ADHD eller någon annan diagnos. 

– Det var väldigt tråkigt och jag lärde mig ingenting. De var lågstadielärare och jag var på högstadienivå. De gjorde sitt bästa men det var inte tillräckligt, säger Gabriel.

Skolan fångade upp Gabriel  

Gabriel går på Vislandaskolan i Alvesta och när skolan förstod hans situation jobbade de fram en lösning och det har haft stor betydelse för honom.

– Jag fick valet att antingen flytta upp tre klasser eller stanna kvar i samma klass. Jag valde att flytta upp. Det betyder väldigt mycket, det betyder att jag inte behöver sitta och vara helt uttråkad på alla lektioner, säger Gabriel.

Om särbegåvning

  • Det är först på senare år som begreppet särbegåvning har etablerats, och fortfarande är det ganska okänt för många, och säkert också omdiskuterat. 
  • Det handlar om personer med en hög IQ som lär sig ovanlig snabbt, är logiska och intellektuellt nyfikna och har en förmåga till analytiskt tänkande. De är ofta kreativa, odlar specialintressen och ifrågasätter inte sällan regler och auktoriteter. 
  • I en svensk studie* bland 287 personer med en IQ över 131 vantrivdes hela 92 procent i grundskolan och något färre på gymnasiet. Det är inte helt ovanligt att de hamnar i konflikter med kamrater och lärare och att deras agerande leder till kontakter med elevhälsan, till exempel för att man misstänker ADHD eller någon annan diagnos. 

* Ur Skolverkets Handlingsplan särskilt begåvade barn och elever 2016

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Alvesta

Mer i ämnet