Barbro Börjesson har gett råd till hundägare i 18 år i SVT:s Go'Kväll. Foto: TT/SVT

TV-profilen: ”Ägarens ansvar att träna hunden”

Uppdaterad
Publicerad

SVT Nyheter Smålands inslag om träning av skotträdda hundar har väckt kraftiga reaktioner. Det är svårt att träna en livrädd hund, men det kan gå, säger hundinstruktören och SVT-profilen Barbro Börjesson.

Inslaget där en hundkännare menar att det går att träna bort skotträdsla hos hundar har väckt kraftiga reaktioner från många tittare och hundägare och inslaget i sig har frågasatts.

Hundkännaren Linn Hohners korta tips på hur man hos vissa hundar kan träna bort rädslan för höga ljud har fått kritik, och hon har fått ta emot både hatmejl och hot på nätet efter att inslaget sändes.

SVT:s hundprofil: Svårt med träning men det går

Barbro Börjesson har över 30 års erfarenhet som hundinstruktör, har varit hunduppfödare i 20 år och är sedan 18 år SVT Go'kvälls hundexpert i studion.

Hon har tittat på SVT Nyheter Smålands inslag, och håller med Linn Hohner om att vissa hundars skotträdsla kan tränas bort. Men det som inte framkommer i SVT:s inslag är att det är svårt, säger hon.

– Min erfarenhet är att det är väldigt svårt och att hundarna kan fara illa under träningstiden. Hundar som är riktigt rädda hamnar förmodligen i någon form av panikångest och då når du dem inte. Men jag vet att det är de som lyckas också. Då kanske hunden inte är så väldigt hjärtskärande rädd, mer att den blir överraskad och lite undrande och på det sättet reagerar, säger hon.

”Testa att tappa ett kastrullock”

Hur går en sådan träning till, rent praktiskt?

– Det finns inte bara ett sätt. Generellt handlar det om att låta hunden få höra olika typer av plötsliga ljud. Hundar som lever i en barnfamilj får en naturlig träning, med saker som kastas och barn som ropar. Om hunden inte bor i en barnfamilj kan man testa att tappa ett kastrullock i golvet, men att inte göra någon stor affär av det som ägare. Det viktiga är att man inte själv reagerar på hundens rädsla, utan låtsas som att man inte har hört det höga ljudet.

Man kan också testa att på långt avstånd närma sig en skjutbana, säger hon. Men huvudregeln är att det krävs att hunden litar på och känner trygghet med ägaren, och att man ska ta det försiktigt och utsätta hunden för lite ljud i taget.

Frågan om ansvaret provocerar

Det höga tonläget i diskussionen om fyrverkerier och hundar visar att det finns många olika åsikter om hur problemet ska bemötas. I inslaget lyfts hundägarens eget ansvar upp, något som provocerar dem som vill se ett totalförbud mot smällare och fyrverkerier.

– Hundägarna kan ju inte göra så mycket åt de som skjuter. Visst vore det skönt om vi inte hade raketskjutandet kring helgerna, men det är hundägarens ansvar dels att försöka välja en valp som har föräldrar som inte är rädda för höga ljud, och dels med miljöträning. Ju mer träning en hund får desto mer tålig blir den, säger Barbro Börjesson.

Experter i frågasätts

Hon har själv ifrågasatts många gånger, främst för att hon förespråkar fostran av hundar. Det innebär att man inte bara belönar hundar för bra beteende utan att man markerar för hunden när den gör fel, vilket kan uppfattas som ett straff.

När det gäller träning och hantering av hundars beteende finns många olika skolor och starka åsikter, säger hon.

– Jag har suttit i tv-rutan i 18 år nu och gett råd, och i början var det många som hade åsikter om att jag var väldigt gammaldags. I dag finns det så många hundskolor och filosofier om hur man på bästa sätt tränar sin hund. Det är samma sak som när vi diskuterar barnuppfostran. Men min åsikt är att om man ska leva med en hund som ska ut i samhället måste jag också tala om för hunden att vissa saker får den inte göra, och man ska göra det på ett sätt så att hunden förstår.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer