– Vi har bra kompetens att studera orsakssamband. Alltså att renodla effekten av en reform som införs, säger Hans Grönqvist, projektledare och professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Under den pågående våldsvågen kommer också politiska utspel om åtgärder mot den organiserade brottsligheten.

Under torsdagen framkom bland annat att regeringen vill införa ungdomsfängelser om tre år och att Socialdemokraterna vill se lagändringar för att militären ska kunna hjälpa polisen.

Ett nytt forskningssamarbete, ”Svenska kriminalpolitiska laboratoriet”, ska nu ge sig i kast med att utvärdera vilka kriminalpolitiska reformer som verkligen leder till minskad brottslighet.

Följa individer

Med hjälp av stora mängder registerdata ska de bland annat följa individer som har blivit dömda de senaste decennierna – för att se om de som fått ett strängare straff återfaller i brott eller inte.

Andra insatser som ska undersökas är införandet av fotboja på 90-talet och de senaste årens ökade antal poliser. Forskarna kan också följa effekten av reformer som införs i nutid.

– Vi hoppas att kriminalpolitiken ska bli mer kunskapsbaserad, säger Peter Lindström professor i kriminologi.

Hör honom svara på frågor om forskningsprojektet i klippet ovan.

Forskningsmiljöer

Vetenskapsrådet delar nu för första gången ut projektpengar till så kallade forskningsmiljöer inom ämnet brottslighet, totalt delas 99 miljoner kronor ut till sju projekt (se faktaruta).

Projektet ”Svenska kriminalpolitiska laboratoriet” är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Harvard university, London School of Economics och Paris School of Economics, och har fått 17,7 miljoner kronor.