Gabriels mamma Malin Isenfors. Foto: SVT

Gabriels mamma: ”Vi får hjälp men många andra får det inte”

Uppdaterad
Publicerad

Gabriels mamma Malin Isenfors är engagerad i frågan kring särbegåvade barn. Hon menar att kunskapen är otillräcklig och tycker att kommuner och skolor behöver göra mer.

– Kunskapen kring den här frågan är skrämmande liten, det rör sig om fem procent av alla elever, det är en i varje klass. Det är den mest bortglömda av alla grupper och de har lika mycket rätt till sin skolgång. Att utmanas i skolan är ett behov de har, sägen Malin Isenfors.  

Malin är engagerad i Riksförbundet för särskild begåvning och Filurum, ett nätverk för särbegåvade och deras familjer som finns över hela landet och har 2700 medlemmar.  

– Vi diskuterar stöttar och hjälper varandra. Vi försöker lyfta de här frågorna så bra som möjligt och göra det bästa för våra barn. Andelen med psykisk ohälsa och hemmasittare är skrämmande hög bland dessa barn, menar Malin Isenfors.

Nöjd med skolans lösning 

När det visade sig att Gabriel var särbegåvad samarbetade familjen med skolan för att ta fram den bästa möjliga skolgången.  

– Skolan har framförallt varit orädda och vågat försöka något okonventionellt. Ingen visste vad som var rätt och fel men de vågade prova och det är vi oändligt tacksamma för. Sen ordnande det att Gabriel får fortsätta läsa matte fastän han gjort klart sin grundskolebehörighet, säger Malin Isenfors.

Ingen homogen grupp

Lösningen är unik. Gabriel fick flytta upp tre klasser och trots att han är klar med matten får han nu fortsätta läsa ämnet på gymnasienivå. Men det är inte alla som får den möjligheten och långt ifrån alla särbegåvade upptäcks i skolan.  

– Särbegåvade är inte på ett visst vis, det är den minst homogena gruppen. Varken pedagoger, skolledning eller politiker är medvetna om problemet. De får inte rätten till att utvecklas efter sin förmåga som elever har rätt till enligt lag. Frågan måste upp och varje kommun måste ha en handlingsplan, det måste in i lärar- och specialutbildning, tycker Malin Isenfors.

Om särbegåvning

  • Det är först på senare år som begreppet särbegåvning har etablerats, och fortfarande är det ganska okänt för många, och säkert också omdiskuterat. 
  • Det handlar om personer med en hög IQ som lär sig ovanlig snabbt, är logiska och intellektuellt nyfikna och har en förmåga till analytiskt tänkande. De är ofta kreativa, odlar specialintressen och ifrågasätter inte sällan regler och auktoriteter. 
  • I en svensk studie* bland 287 personer med en IQ över 131 vantrivdes hela 92 procent i grundskolan och något färre på gymnasiet. Det är inte helt ovanligt att de hamnar i konflikter med kamrater och lärare och att deras agerande leder till kontakter med elevhälsan, till exempel för att man misstänker ADHD eller någon annan diagnos. 

* Ur Skolverkets Handlingsplan särskilt begåvade barn och elever 2016.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.