Gitte Johanssons mamma hade cancer och de sista fem veckorna i mammans liv bodde Gitte Johansson på centrallasarettet i Växjö med sin mamma. De bodde då på en vanlig vårdavdelning.

– Vi har en jättebra upplevelse från lasarettet och det var en fin tid. Men jag kände och såg att personalen var splittrad. På avdelningen bodde personer i olika åldrar med olika sjukdomar och innan personal går in genom en dörr till en patient måste de ställa om tanken, säger Gitte Johansson.

Hospice

Gitte Johansson önskar att det hade funnits ett hospice.

– Jag hade velat att det fanns en naturlig plats när livet börjar gå mot slutet, som ett hospice då. När det inte finns något mer att göra. Man flyttar in och är där, personalen som jobbar där gör att det blir så bra som möjligt vid livets slut och har inget annat att tänka på, de är specialiserade på att ta hand om människor som håller på att dö, säger Gitte Johansson.

Kan prata med anhöriga

Gitte Johansson är glad att hon tog beslutet att bo med sin mamma på sjukhuset under hennes sista veckor i livet.

– Jag ville inte lämna min mamma själv, hon var trygg med mig. Jag jobbar på ett äldreboende och är i kontakt med döden genom det, så för mig är det naturligt att prata om döden, men det är det inte för alla, det finns en rädsla i samhället inför döden, men på ett hospice kan man prata om det med anhöriga, säger hon.

Det är viktigt att alla får ett värdigt avslut i livet, tycker hon.

– Döden är det enda i livet som inte går att rätta till i efterhand, säger Gitte Johansson.