Arkivbild. Foto: Christine Olsson/Scanpix

Usel beredskap för dricksvattenkriser

Publicerad

Vad händer om vattnet sinar, eller om dricksvattnet som kommer ur kranarna blir otjänligt? Framöver kommer klimatförändringarna att kräva stora investeringar i vårt VA-nät, som redan i dag är dåligt.

Svenska VA-ledningar är i dåligt skick och behoven av utbyggnad och renovering är skriande, konstaterar Hampe Moberg, vd för Maskinentreprenörerna och samordnare för branschorganisationen VA-fakta. Han tycker att beredskapen för störningar i vattenförsörjningen är usel.

– Det är jädrigt sårbart. Frågan är när vi ska börja investera, säger han.

Stora delar av landet har för gamla nät, och det kommer att krävas stora avgiftshöjningar för att bygga i kapp, hävdar han.

– Utbytestakten ligger långt efter vad den borde vara. När det gäller exempelvis potthål i vägarna så syns det, men för vatten och avlopp är det dolt, och läckage märks inte, säger Hampe Moberg.

För mycket dricksvatten läcker ut

Svenska ledningar läcker betydligt mer än vad de borde göra, enligt Hampe Moberg.

– Utläckaget är omkring 20 procent. Ett läckage på 7 procent är acceptabelt, men inte så här mycket. Det är renat dricksvatten som läcker ut.

På längre sikt står vi inför stora problem när klimatet förändras, konstaterar Pär Aleljung, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket, som har hand om livsmedelsaspekten på vattnet.

Klimatförändringar påverkar

Pär Aleljung ser att vår vattenförsörjning står inför stora utmaningar framöver. Systemet är byggt för det klimat vi hade då anläggningarna byggdes, men inte för det som kan bli när jorden värms upp.

– I ett framtida klimat med mer extremväder som torka och översvämningar kan vi få problem, säger han

Han framhåller också vikten av att försöka underhålla och bygga om systemen i tid så att vi inte står inför ständiga nya katastrofer.

– Men hur mycket klimatinvesteringarna i VA-nätet kan kosta vet vi inte, säger Pär Aleljung.

Hampe Moberg tycker att det stora problemet med vattenfrågan är att ingen har det övergripande ansvaret för den. Kommunerna driver sina VA-verk, men förutsättningarna ser väldigt olika ut i småkommuner jämfört med i storstäder. Därutöver ligger vattenansvaret på flera olika myndigheter, som Livsmedelsverket, Boverket och Naturvårdsverket.

Fakta: Enorma investeringsbehov

Visa

Svenska kommuner behöver lägga ned minst 22 miljarder kronor per år för att vatten- och avloppsnätet (VA-nätet) ska fungera, enligt VA-faktas beräkningar. Men så mycket satsas inte. Det fattas 10 miljarder kronor varje år i investeringar, och konsekvensen blir fler avbrott och problem.

Framöver kan summan behöva ökas ytterligare, särskilt på vissa håll. Klimatförändringarna innebär att vi kan vänta mer extremt väder, som VA-näten inte är byggda för. Det kan göra behoven ännu större.

VA-fakta frågade svenska VA-chefer i kommunerna om hur de såg på riskerna i VA-systemen. Nästan hälften ansåg då att politiska strategier för underhåll av nätet saknades, och nästan alla bedömde riskerna för störningar som stopp och inläckage i nätet som mycket stora.

Källa: VA-fakta, Livsmedelsverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet