Foto: SVT

Forskaren om Miljonprogrammet: Blev inte som det var tänkt

Uppdaterad
Publicerad

Det är nu 50 år sedan miljonprogrammet byggdes. Från mitten av 60-talet och tio år framåt skulle en miljon bostäder byggas för att möta bostadsbristen och den stora inflyttningen till städerna. En situation som inte är helt olik dagens.

– Med facit i hand vet vi att det kanske inte blev som det var tänkt. Men intentionerna med miljonprogrammet var goda, säger Jonas Lindström, forskare vid Södertörns högskola.

Just nu pågår en forskning som bland annat går ut på att se hur stadsdelar blir socialt hållbara, så att människor trivs och stannar. Att titta på vad miljonprogrammet resulterade i är av intresse, inte minst då regionen är i en liknande situation nu.

– Stockholmsregionen är inne i en väldigt expansiv period, det planeras och skattas för en viss inflyttning. Vi tittar på hur man ska bygga bostäder och stadsdelar i den här expansionen, säger Jonas Lindström, fil. dr i sociologi vid Södertörns högskola.

Miljonprogrammet

Felberäknat bostadsbehov i Hovsjö

En av lärdomarna är att man felberäknade bostadsbehovet. Ronna var ett av de områden i Södertälje som byggdes först, och många flyttade in. Hovsjö stod klart sist, 1975, men då hade situationen i landet förändrats.

– Högkonjunkturen kommer av sig. Industrin som expanderat kraftigt, inte minst i Södertälje med Scania, drabbas också. På kort tid gick det från bostadsbrist till bostadsöverskott, säger Jonas Lindström.

Året efter Hovsjö stod klart var över hälften av lägenheterna outhyrda.

Ändrat bostadsideal

Dessutom ändrades bostadsidealet som rådde när miljonprogrammet planerades. Istället för funktionella lägenheter i flerfamiljshus, ville många i istället bo i radhus eller villa. Den möjligheten hade framförallt de med god ekonomi.

– Där har vi segregationen. Människor med mindre valmöjligheter hamnar på de platser som inte anses bra eller populära, utan i viss mån istället dåliga, säger Jonas Lindström.

Blandade bostadsformer

För framtida stadsdelsbyggande tror Jonas Lindström bland annat på att inte bygga som under miljonprogrammet, med centrum och bostäder separerade, för ett mer levande samhälle. Framförallt tror han på områden med blandade bostadsformer, för att minska segregationen mellan olika stadsdelar.

– Det är det som är den stora utmaningen idag. Hur vi bygger nytt och hur vi skapar bra boendemiljöer för människor som kanske inte har så feta plånböcker, säger Jonas Lindström.

I videon går Jonas Lindström igenom ytterligare tre stora missar som gjordes när miljonprogrammen byggdes.

Det handlar forskningen om

Reinvent är en av Södertörns högskolas största satsningar. Projektet påbörjades 2016 och tillsammans med politiker, tjänstemän och andra samhällsaktörer tittar forskare bland annat på stadsutvecklingsprocesser och bostadsbyggande i den växande Stockholmsregionen och dess förorter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Miljonprogrammet

Mer i ämnet