Antalet nya svenska ungdomsböcker har minskat med mer än hälften sedan 2017, enligt Svenska barnboksinstitutets statistik. Framför allt är det böcker med svenska som originalspråk som har minskat.

Ingela Korsell är ledamot i Läsrådet som verkar för att öka läsningen i landet. Hon berättar att minskad utgivning är en del av en större, negativ spiral till följd av den minskade läsning i landet.

– Ungdomar gör andra saker än att läsa. Och när de läser mindre, då blir de sämre på att läsa. När det är svårt, då är det också tråkigare att läsa, säger hon.

Kan skada demokratin

Hon varnar för att minskad läsning på sikt kan leda till ökad segregation och brist på kompetent arbetskraft.

– Den som inte är så bra på att läsa har svårare att vara källkritisk och ta del av samhällsinformation. På sikt kan det leda till en försvagad demokrati, säger Ingela Korsell.

Hon har tidigare kommit med en rad förslag för att få läsningen att öka igen. Några av dem, som till exempel att alla skolor ska ha skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier, är på väg att införas.

Alla ungdomar har inte slutat läsa

När SVT besöker Åkerskolan i Åkers styckebruk tror Emma Slagbrand, Anabelle Touminen och Amanda Dahl att det minskade utbudet gör att färre unga kommer att vilja läsa.

I klippet ovan hör du dem berätta om sina tankar kring läsning.