– Det är väldigt allvarligt, vi har haft ett antal anmälningar till JO och även JK, Justitiekanslern, har varit inblandad, säger han.

Trycket på verket är högt betonar Rosenqvist, speciellt efter Ukrainakriget. Men frågan om långa handläggningstider är inte ny. Justitieombudsmannen (JO) har vid ett flertal tillfällen tidigare granskat och kritiserat verkets långa handläggningstider. Trots det har klagomålen från allmänheten om den långa väntan fortsatt att strömma in till JO.

– De långa handläggningstiderna bedömer jag beror på att verket har stora balanser, man behöver ta hårdare krafttag för att komma till rätta med det här, säger JO Per Lennerbrant.

”Hög grad av passivitet”

Över 95 000 medborgarskapsärenden har Migrationsverket inte kunnat börja hantera. Enligt verket är nästan en tredjedel av fallen från 2018 och 2019.

– Det är en hög grad av passivitet från verkets sida och handläggningstiderna är alldeles för långa, säger JO Per Lennerbrant.

Vill skärpa kraven

Efter att regeringspartierna och Sverigedemokraterna i höstas gav beskedet att man vill skärpa kraven för svenskt medborgarskap fick Migrationsverket in fler ansökningar än väntat. Totalt handlar det om 10 000 fler ansökningar än vad myndigheten hade räknat med.

Partierna vill i Tidöavtalet bland annat införa språkkrav och kunskapskrav i svensk samhällskunskap. Bland dem som väntar på att få en handläggare finns det en oro att man kan hamna i kläm.

– Jag har full förståelse för det, säger sektionschefen Mats Rosenqvist.

I videoklippet ovanför hör du Mats Rosenqvist om vad Migrationsverket gör för att korta köerna och hur prognosen framåt ser ut.