På Skarpbrunnavägen på Eriksbergsåsen har 43 hyresgäster valt att omvandla sina hyreslägenheter till andelsägarlägenheter. Foto: Botkyrkabyggen

160 andelslägenheter till salu i Botkyrka

Publicerad

I Botkyrka satsar man på den något udda boendeformen andelsägarlägenhet. Hyresgäster som vill får köpa sina egna bostäder, men resten av fastigheten fortsätter att vara ett hyreshus i Botkyrkabyggens regi. Trots att boendeformen aldrig utvärderats erbjuder nu kommunen 160 lägenheter genom andelsägarlägenheter.

Enligt Botkyrkabyggen har ett 80-tal intresseanmälningar kommit in. Dessa lägenheter ska nu besiktas och sedan prissättas. Man utgår från marknadsvärdet och det kan kosta mellan 10 380 kronor till 13 840 kronor per kvadratmeter beroende på i vilken fastighet lägenheten ligger.

– Det handlar om att erbjuda befintliga hyresgäster att köpa andelar i fastigheter där andelsägarmetoden finns sedan tidigare, plus hyresgäster i en närliggande fastighet, säger Charlotta Lundström vid Botkyrkabyggen.

Kritik: Inget bolån eller lagstöd

Boendeformen har fått skarp kritik av jurister och politiker som menar att köparen avsäger sig nästan alla rättigheter, till skillnad från så kallade ägarlägenheter som ger ett bättre juridiskt skydd när det gäller renovering, uthyrning och pantsättning.

Kritiken riktas också mot att lägenheterna inte går att belåna och att det inte finns något lagstöd för boendeformen ännu. Priserna ligger närmare en miljon kronor.

– Jag är medveten om att det finns kritik och just därför är det viktigt att projektet utvärderas noggrant, säger Chris Österlund, vd för Botkyrkabyggen.

”Alla kommer inte att ha råd”

Det finns inget lagstöd för boendeformen och bankerna ger inget bolån för andelägarlägenheter, samtidigt har priset gått upp, hur ska era hyresgäster ha råd att köpa?

– Alla kommer inte att ha råd, samtidigt är det viktigt att vi fullföljer styrelsens beslut och att vi säljer till marknadsmässiga priser. Vi kan inte subventionera försäljning av bolagets tillgångar.

Hur vet ni att detta är en bra boendeform? 

– Flera av andelsägarna är nöjda med sitt boende men för att vi ska kunna dra slutsatser om själva upplåtelseformen är bra eller inte behöver vi även utvärdera till exempel de juridiska och förvaltningsmässiga aspekterna.

En utvärdering av den nya boendeformen väntas komma om två år.

SVT rapporterade · Miljonprogrammet 50 år senare

Vad tänker ni om miljonprommets bostäder i Stockholm? Har ni lösningar på bristen på bostäder eller förslag till politikerna kring bostadsfrågor? Skriv till oss om era åsikter och erfarenheter.
10.45
Trodde aldrig att sossarna skulle sjunka så lågt, sälja ut allmännyttan är idiotiskt.
Socialdemokraterna i Stockholms stad är dock motståndare till dessa ombildningar. Majoriteten bestående av M, MP, L, KD och C är de som driver på.
11.29
Det är bra att ni tydliggör vilka som är för och emot förslaget, många Stockholmare vet inte vem som styr Stockholmstad.
Är emot ombildning men förstår behovet av variera bostadformer på samma stadsdel om vi ska bryta segregationen. Tyvärr har många boende i dessa områden inte dom ekonomiska förutsättningar till att köpa en bostad. Hyresrätter ger alla möjlighet till tak över huvudet till rimlig pris!
11.29
Med tanke på att många av dessa hus lär behöva stambytas inom en hyfsad snar framtid känns utförsäljningen som ett sätt för de allmännyttiga bolagen att lämpa över denna, ofta stora kostnad, på kommande bostadsrättsföreningar och nuvarande hyresgäster.
11.30
Det en ombildning gör i praktiken är att man gör folk hemlösa. Jag själv hade en hyresrätt i centrala Göteborg i 23 år. Nya grannar flyttade in i huset och bildade en bostadsrättsförening för att på så sätt få bort oss som ville ha kvar hyresrätten som bostadsform. De var också aktiva i hyresgästföreningen. Utfrysning, mobbning och trakasserier gjorde att vi gamla hyresgäster till slut drevs bort. Jag blev själv hemlös på det sättet för några år sedan, och jag fick flytta till en helt annan del av landet, fick mitt liv fullständigt raserat. När hyresrätter är så otillräckligt få som idag, borde det vara förbjudet med ombildningar. En tvingande lag borde finnas för detta, samt att också bygga billiga hyresrätter. Hyresvärdarna skulle inte heller få ställa krav på hyresgäster ang. inkomst och skulder, det gör i sig att många aldrig kommer in i bostadskön och får chans till en bostad.Varför går bostadskrisen aldrig att lösa?
11.46
Många är besvikna på Miljöpartiet som innan valet lovade att inte ombilda några lägenheter. Folk är rejält oroliga nu när de vikt ner sig. Jag hoppas att dom tar sitt förnuft till fånga och försöker stoppa dessa planer
12.59
vi behöver ha kvar hyresrätter i Stockholm. Alla kan inte köpa sina lägenheter, det måste finnas valmöjligheter vilken boendeform människor vill ha.
12.59
I vissa områden uppger politikerna att det endast handlar om ett litet antal hyresrätter som kan ombildas. "Det handlar om max 38 lägenheter i Sätra och 240 i Skärholmen som kan ombildas, sa Sara Grolander (MP)." (ur lokaltidningen Skärholmen Direkt, 29 mars)

Varför ska man då överhuvudtaget ombilda? Vad kommer det att tillföra mer än att skapa oro bland hyresgästerna? Om upplåtelseformen på 38 lägenheter är så viktig, bygg istället 38 bostadsrätter i dessa områden istället för att ombilda de få relativt billiga hyresrätter som finns kvar i staden.
13.00
Mycket bra förslag. Ombildningar i förorten motverkar ghettofiering och gör att de boende tar mer ansvar för sina lägenheter och fastigheter, men även för sin närmiljö.

Kommuner ska inte slösa skattepengar på att bygga kraftigt subventionerade hyresrätter åt folk som mycket väl skulle klara att betala, de ska ordna boende åt de svagaste som inget har.
13.02
Informationen om de här ombildningarna har varit mycket bristfälliga. Många i de här berörda områdena har invandrarbakgrund. Troligen har många inte förstått de intresseanmälningar för ombildning som de skrivit på. Det förekommer också mycket fusk i samband med ombildningar. Om bostadsrättsföreningen skickat in en intresseanmälan för ombildning så borde den kontrolleras. Alla hyresgästerna borde kontakta hyresbolaget och kontrollera så att inget fusk skett och ingen skrivit att några hyresgäster vill ombilda som inte vill det. De hyresgäster som har ändrat sig borde också kontakta hyresbolaget och klargöra det innan hyresbolaget tagit beslut om intresseanmälan. Allt som gäller ombildningarna borde gå korrekt till.

Detta har hänt:

Visa

Andelsägarlägenheter är en annorlunda boendeform som det kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen är först i landet med. Det innebär att hyresgäster får köpa sina bostäder och bo kvar i samma fastighet som andra hyresgäster.

Botkyrkabyggens tidigare styrelse och ledning fattade beslutet att pröva metoden december 2011. Nu skulle de som hyr också få möjlighet att köpa sina hyresrätter och därmed bli delägare i fastigheten.

Botkyrkabyggen ska äga minst 60% av fastigheten så i varje fastighet får det inte finnas mer än 40% andelsägare.

Ägaren ansvarar då för lägenhetens inre underhåll. Men hen behöver inte sitta med i någon styrelse eller bostadsförmedling. Istället för hyra betalas en förvaltningsavgift till huvudägaren.

Fastigheten har en huvudägare, i detta fall Botkyrkabyggen som även är förvaltare och fastighetsskötare. I samma trapphus kan alltså både de som hyr och som köpt bo.

Systemet med andelsägarlägenheter är tänkt att ge boende en chans att få del i ägandet även i områden där intresset för att bilda bostadsrättsföreningar är svagt.

2014 sålde Botkyrkabyggen 65 hyresrätter till sina hyresgäster. Utgångspriset för en fyra var tänkt 400 000 kronor men bolaget fick pruta ner priset då intresset inte fanns, istället såldes 65 hyresrätter för mellan 80- 150 000 kronor.

Nu är Botkyrkabyggen i fas 3 där ytterligare 160 hyresrätter planeras att säljas av. Närmare 485 hyresgäster har fått erbjudandet. Hittills har Botkyrkabyggen fått in 80 intresseanmälningar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Miljonprogrammet

Mer i ämnet