Foto: TT

Årlig gräns för bilavgaser redan överskriden

Uppdaterad
Publicerad

Knappt två månader in på det nya året så har luften på Hornsgatan redan överskridit gränsen för den skadliga luftföroreningen kvävedioxid, skriver Svenska Dagbladet. Orsaken uppges vara det ökade antalet dieselbilar i kombination med kalla mornar då luften stått stilla.

Kvävedioxid är en giftig gas som bildas vid förbränning. Enligt EU-normen får inte dygnsmedelvärdet överskridas mer än sju dygn per år. Men nu i februari har gränsen redan överträtts åtta gånger på hårt trafikerade Hornsgatan.

– Kalla morgnar då luften står stilla är värst. Att just Hornsgatan är så utsatt hänger samman med att den har ett trångt gaturum och på flera ställen bara är 20-talet meter bred. Även husen är 20 meter höga. Föroreningarna fastnar, säger Lars Burman, luftkvalitetsutredare på SLB till Svenska Dagbladet.

Miljözoner i Stockholm

Andra gator som närmars sig gränsvärdet är Folkungagatan på Södermalm, Sveavägen och Norrlandsgatan i city. Detsamma gäller bebodda områden som angränsar till E 4 vid Häggvik och Lilla Essinge vid Essingeleden.

En modern dieselbil giftigare än två lastbilar

En av orsakerna bakom kvävedioxiden är ökningen av antalet dieselbilar. Enligt en ny undersökning som redovisas av branschtidningen Teknikens Värld släpper moderna dieselbilar ut dubbelt så mycket giftiga gaser som tunga lastbilar och bussar. Skillnaden beror på att tyngre fordon utstår mycket tuffare utsläppstester än bilar.

Sedan dubbdäcksförbudet har trafiken på Hornsgatan minskat vilket gjort att den numera klarar normen för partikelvärdet. Åtgärder som sopning och sugning av gatan också hjälpt till att göra luften renare. Men den alltför höga halten av kvävedioxid kommer man inte åt.

Kvävedioxid är en giftig gas som bildas vid förbränning eller oxidation av kväveoxid. Den verkar irriterande på luftvägarna och kan orsaka skador på lungorna. I mycket höga halter är gasen direkt dödlig. 

Miljözoner ger verktyg

För att minska utsläppen i Stockholm vill Transportstyrelsen införa miljözoner för personbilar. Något som välkomnats av trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP). Senast i mitten av mars ska remissinstanserna ha svarat på förslaget.

– Vad man ser i alla de här rapporterna är ju att det är dieselbilarna som är de stora bovarna, och även om man inför miljözoner, så släpper de ut en otrolig massa kvävedioxid. Vi måste trycka tillbaka dieselbilarna och det tycker jag stockholmarna bör tänka på när de skaffar bil, sa Daniel Helldén, till SVT Stockholm i november.

Genom miljözoner får beslutsfattarna möjlighet att begränsa dieselbilar som i Oslo,  eller ett totalförbjud som diskuteras i bland annat Paris, Madrid, Aten och Mexiko City.

Karta över luftföroreningar hos dig

Den ideella föreningen Östra Sveriges Luftvårdsförbund övervakar, analyserar och beskriver luftkvaliteten i Stockholms-, Södermanlands-, Gävleborgs- och Uppsala län. Genom Stockholm stads miljöförvaltning finns SBL-analys kartor som visar halter av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2, för år 2015.

Beräkningarna avser dygnsmedelvärden och halterna gäller 2 meter ovan mark eller gata. De baseras på utsläpp och mätningar i regionen. I kartfönstret kan man söka luftkvaliteten på en bestämd gatuadress, stadsdel eller stad.

Partiklar och giftiga gaser

Kvävedioxid (NO2) Utsläpp av kväveoxider sker framförallt vid förbränningsprocesser, till exempel från motorfordon och energianläggningar. I luften omvandlas kvävemonoxiden till kvävedioxid i reaktioner med bland annat ozon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna, såsom irritation och nedsatt lungfunktion. Personer med astma är särskilt utsatta.

Ozon (O3) Marknära ozon bildas i luften till följd av fotokemiska reaktioner där kväveoxider och olika kolväten ingår. Ozonhalterna styrs väldigt lite av lokala utsläpp eftersom tidsskalan för ozonbildning är många timmar. De högsta halterna av ozon uppkommer vanligtvis under vår och sommar i samband med intransport av förorenad luft från kontinenten. Ozonhalter är generellt sett lägre i tätorterna än på landsbygden, vilket beror på att ozonet bryts ned av kväveoxider som släpps ut från vägtrafiken.

PM10 anges som massan av partiklar med en diameter mindre än 10 µm (1 μm = en tusendels millimeter). Största bidraget av PM10 kommer från uppvirvlade partiklar som bildas vid slitage av vägbanor, däck och bromsar. Förbränningspartiklar från till exempel vägtrafikens avgaser har mycket mindre massa än slitagepartiklarna och ger därför oftast ett litet bidrag till halterna av PM10. Höga partikelhalter kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar samt försämrad utveckling av lungfunktionen hos barn. Grova partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar. Intransport av partiklar från utsläpp utanför regionen har stor betydelse och utgör ungefär hälften av den urbana bakgrundshalten av PM10.

PM2.5 anges som massan av partiklar med en diameter mindre än 2,5 µm (1 μm = en tusendels millimeter). Största bidraget kommer från förorenad luft som transporteras in från andra länder. Lokala förbränningspartiklar från till exempel vägtrafikens avgaser har mycket liten massa och ger därför ett litet bidrag till halterna av PM2.5. Intransport av partiklar från utsläpp utanför regionen utgör ungefär tre fjärdedelar av den urbana bakgrundshalten av PM2.5.

Källa: SLB-analys (Stockholms Luft- och Bulleranalys) är en enhet på Miljöförvaltningen i Stockholm som ansvarar för övervakningen av luftmiljön i staden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Miljözoner i Stockholm

Mer i ämnet