Redan klockan fem på morgonen börjar den första sopbilen från renhållningsfirman Liselotte Lööf Entreprenad hämta upp hushållssopor från krogarna i Stockholms innerstad. Det är ett av två företag som fått i uppdrag av kommunen att ta hand om stadens hushållssopor. Det rör sig om nästan 230.000 ton per år. Men det har hänt något under de senaste åren.
– Mängden som vi hämtar har minskat. En del ställen är borta helt och hållet, säger sopåkaren Kari Paldán.
Nya aktörer
I oktober förra året minskade den anrika stockholmsrestaurangen Prinsen sitt sopabonnemang från 6.600 liter i veckan till 625 liter. Nästan 90 procent av soporna försvann över en natt. Samma utveckling har kommunen sett på flera krogar.
– Det är de här stora hämtningarna, som är värda pengar, det är de som försvinner, säger Katarina Johansson, chef för enheten för insamling och behandling av sopor på det kommunala bolaget Stockholm vatten.
Och vad är det som händer med soporna?
– Det är det jag inte vet. Det kan inte jag svara på.
”Bara kommunen får frakta”
Uppdrag gransknings reporter ställer sig utanför soprummen som tillhör Prinsen tidigt en morgon för att undersöka vart soporna tar vägen. Efter en stund kommer det en vit sopbil som är registrerad på företaget TÅV AB. Bilen har rätt att hämta allt som ska till återvinning. Men den tar inte bara det. Den tar också med sig blandat restaurangavfall och blandar ner det med kartongerna som sorterats ut.
– Vi har inga synpunkter på om avfallet minskar hos kunder på grund att man sorterar ut, det är ju jättebra. Men så länge avfallet blandas så är det hushållsavfall och det är bara kommunen som får frakta det och köra det, säger Katarina Johansson.
Utmanar monopolet
Sveriges kommuner har haft monopol på att hämta hushållssopor från restauranger och hushåll sedan 1972. Det ansågs vara en grundläggande samhällsfunktion och genom monopolet har kommunerna kunnat styra sophanteringen åt det miljövänliga hållet. Sopberg med smittspridande råttor har till stor del försvunnit.
Nu utmanas kommunens monopol av företag som TÅV, som ägnar sig åt så kallad ”gråhämtning”. Men enligt Jesper de Ruvo, TÅV:s vd, är det inte hushållssopor de hämtar hos lyxkrogarna. Han menar att avfallet som kommer från restaurangens kök är verksamhetsavfall och därför kan hämtas upp av vem som helst – i det här fallet TÅV.
För att kontrollera vilka sopor som hämtas av TÅV placerar Uppdrag granskning ut en GPS-sändare i en papperskorg på en av Café Milanos toaletter, som alltså inte tillhör köksdelen av restaurangen. GPS-signalen från hushållssoporna leder oss till en avfallsanläggning norr om Stockholm. Och mycket riktigt är det här TÅV:s sopbilar tömmer sin last. Bland soporna ser vi säckar som ser ut att innehålla rent, utsorterat matavfall som nu alltså blandas med annat avfall och blir liggande på marken.
Mat åt råttor
Enligt miljölagstiftningen ska matavfall inte läggas på hög och bli en samlingsplats för skadedjur. Men bland lyxkrogarnas sopor på renhållningsanläggningen norr om Stockholm fullkomligt kryllar det av råttor. Uppdrag granskning ber Katarina Johansson på Stockholm Vatten följa med till anläggningen och titta.
– Så här borde det inte se ut 2016. Vi har kommit så mycket längre med avfallshanteringen, säger hon.
TÅV:s vd, Jesper De Ruvo, håller inte med.
– De har väl valt att ha en öppen mellanlagring, det är inget fel med det. Det kan bli mycket fåglar bara, säger han.