AIK kan ha uppemot ett hundra spelare födda samma år i sina ungdomslag, och väljer att dela in spelarna i lag. De gör det efter hur bra spelarna bedöms vara.

– Vi tror att för att ha roligt på fotbollsplanen ska man lyckas. Och jag tror att man lyckas oftare om man är i grupper med ungefär lika duktiga killar och tjejer, säger AIK ungdomsfotbolls sportchef Leif Karlsson.

Skulle man komma till en träning och inte passa in i den gruppen så innebär det kanske att man inte lyckas på samma sätt, vilket gör att man kanske inte behåller intresset och glädjen med fotboll på samma sätt.

Majoritet negativa till stöd

Varje år får idrottsföreningar i ABC-området miljontals kronor i stöd från kommunerna. Flera av de här föreningarna bedriver någon form av så kallad elitverksamhet för barn under 13 år.

I en ny undersökning som SVT gjort bland kommunstyrelseordföranden i landets kommuner tycker en majoritet av politikerna att idrottsklubbar med elitverksamhet i så unga år inte borde få ekonomiskt stöd från kommunerna.

Totalt i hela landet är drygt sex av tio politiker negativa till kommunalt stöd till idrottsföreningar som bedriver elitverksamhet för unga.

Med elitverksamhet menar man i det här fallet att föreningen satsar mycket resurser på ett antal utvalda barn som tränar organiserat flera gånger i veckan med det primära syftet att skapa framtida seniorelit.

Fler positiva i ABC-området

I ABC-området är politikerna något mer positivt inställda. Där tycker fem av tio, eller 50 procent, av politikerna att elitsatsande föreningar inte ska få ekonomiskt stöd från kommunerna. Tre av tio säger att man inte har någon åsikt eller inte vet vad man tycker, medan två av tio politiker säger ja till ekonomiskt stöd även till elitverksamhet.

– Vårt bidragssystem syftar till att motverka tidig elitsatsning. Vi har höjt gränsen för att över hudud taget få aktivitetsbidrag till sju år, och man får endast bidrag för två aktiviteter i veckan för åldrarna sju till nio år. Sedan ökar det år efter år ända upp till tjugoårsåldern för att stimulera att man stannar kvar i sin idrott och motverka de avhopp som finns i tonåren, säger kommunstyrelsens ordförande i Södertälje, Boel Godner (S).

”Inget barn får fara illa”

I AIK:s Solna har man ett liknande system.

– För vår del är bredden det viktigaste. Att alla barn som vill idrotta är välkomna till den idrott de är intresserade av. Sedan hur föreningen i detalj bedriver sin verksamhet går inte vi in och styr, säger Marianne Damström Gereben (FP), som är ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Solna.

– Men får vi signaler om att något inte är bra, att något barn far illa, är vi inte främmande för att ta upp en dialog med den föreningen. För inte ett endaste barn får ju fara illa i fritidsverksamheten.

”Möter barnen på deras nivå”

Och att barn skulle fara illa för att man delar in dem efter hur bra de är betvivlar Leif Karlsson på AIK ungdomsfotboll.

– Det handlar väldigt mycket om vad man menar med elitsatsning. Vi ser till att möta barnen och ungdomarna på den nivå de befinner sig och på det sättet ge dem en verksamhet så att de uvecklas var och en i sin egen takt.

– I bland kan man få en bild av att vi driver våra undomar väldigt väldigt hårt. Alla våra spelare under 13 år tränar lika mycket oavsett om det är killar eller tjejer eller i vilka grupper de är. Så vi ger alla samma förutsättningar att spela fotboll ocfh ha roligt i AIK.

Så här svarade kommunstyrelsernas ordföranden i Stockholms län