I Uppsala har det gjorts två studier som berör fejkade videor, vilket Sveriges Radio rapporterat om tidigare. Där har man bland annat låtit personer testa att identifiera AI-genererade ansikten i jämförelse med äkta.
– Vi såg att det är svårt att med blotta ögat avslöja vad som är en deepfake-video, säger Thomas Nygren.
Begreppet deepfake tillkom för ungefär fem år sedan. Det innebär i huvudsak att ansikte och röst förfalskas för att se ut som en riktig, många gånger känd, persons.
– För några år sedan gick det med blotta ögat att se vad som var fejkade videor, men nu har det blivit allt svårare i takt med att tekniken utvecklas.
Har använts i konflikten i Ukraina
SVT har tidigare rapporterat om hur bland annat en fejkad video med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fått spridning på nätet.
AI-skapade personer som spridit rysk propaganda är ett annat exempel.
– Vi vet att det har kommit ut deepfake kring konflikten i Ukraina men hur mycket är jag osäker på. Det vi däremot vet är att man på många sätt försöker få människor att tvivla på all kunskap kring konflikten, säger Thomas Nygren.
Uppsalaprofessorn uppmanar till att vara källkritisk och söka sig till säkra källor.
– Vi får inte hamna i det läget där vi inte tror på någonting. Med tekniska hjälpmedel kan man avgöra huruvida en video är manipulerad eller inte. Det finns idag stora journalistbyråer som jobbar dygnet runt med det.
I klippet bland annat: SVT:s reporter testar att göra ett eget fejkat klipp – med kända ansikten.
