På ätstörningsenheten för ungdomar arbetar två undersköterskor, två specialistutbildade sjuksköterskor, tre psykologer samt en specialistläkare Sandra Ledin var under delar av behandlingen tvångsinlagd. Hon upplever att det psykiatriska stödet på enheten kunde ha varit bättre.
– Mera sysselsättning och distraktion, att kunna tänka bort det jobbiga. Jag kom dit, blev matad och fick vila, säger hon.
Vad hade kunnat göras bättre?
– Mera samtal, mycket mycket mer samtal.
Näring centralt
Enligt Akademiska så finns det en pedagogisk svårighet med just dispositionen i behandlingen.
– Det är klart att vi behandlar ångest och depression också, men det kanske inte uppfattas lika tydligt som det med måltider och vikter och sådant, säger säger Tony Bengtsson, avdelningschef ätstörningsenheten Akademiska sjukhuset.
Vidare berättar Akademiska att en av anledningarna till att vikten är så central är på grund av det akuta läget som ibland kan uppstå. Patienterna måste få i sig näring – kontinuerligt. Detta leder i sin tur vidare till mer djupgående behandling av olika åkommor – beroende på vårdbehov.
Lång process till tillfrisknande
Enligt Svenska Ätstörningssällskapet handlar tillfrisknadet om en långvarig process.
– När man förändrar sitt beteende så tar det tid innan tankarna normaliseras, så det är också en orimlighet att tänka att alla patienter skulle gå i behandling tills de hoppade upp ur sängen på morgonen och ropade jag känner mig så vacker och nöjd med livet. För att ha negativa tankar om kropp och vikt är också en del av våra naturliga livsbetingelser, säger Sanna Aila Gustafsson, ordförande Svenska Ätstörningssällskapet.
Hör Sandra Ledin i klippet ovan.