Uppsala

Sandra, 22, efterfrågar mer psykiatriskt stöd: ”Mera samtal”

Publicerad

Sandra Ledin behandlades till och från i fyra år vid ätstörningsenheten för barn och unga, men upplevde att hon fick för lite psykiatriskt stöd.

– Jag kom dit, blev matad och fick vila, säger hon.

På ätstörningsenheten för ungdomar arbetar två undersköterskor, två specialistutbildade sjuksköterskor, tre psykologer samt en specialistläkare Sandra Ledin var under delar av behandlingen tvångsinlagd. Hon upplever att det psykiatriska stödet på enheten kunde ha varit bättre.

– Mera sysselsättning och distraktion, att kunna tänka bort det jobbiga. Jag kom dit, blev matad och fick vila, säger hon.

Ätstörningsenheten

Vad hade kunnat göras bättre?

– Mera samtal, mycket mycket mer samtal.

Näring centralt

Enligt Akademiska så finns det en pedagogisk svårighet med just dispositionen i behandlingen.

– Det är klart att vi behandlar ångest och depression också, men det kanske inte uppfattas lika tydligt som det med måltider och vikter och sådant, säger säger Tony Bengtsson, avdelningschef ätstörningsenheten Akademiska sjukhuset.

Vidare berättar Akademiska att en av anledningarna till att vikten är så central är på grund av det akuta läget som ibland kan uppstå. Patienterna måste få i sig näring – kontinuerligt. Detta leder i sin tur vidare till mer djupgående behandling av olika åkommor – beroende på vårdbehov.

Lång process till tillfrisknande

Enligt Svenska Ätstörningssällskapet handlar tillfrisknadet om en långvarig process.

– När man förändrar sitt beteende så tar det tid innan tankarna normaliseras, så det är också en orimlighet att tänka att alla patienter skulle gå i behandling tills de hoppade upp ur sängen på morgonen och ropade jag känner mig så vacker och nöjd med livet. För att ha negativa tankar om kropp och vikt är också en del av våra naturliga livsbetingelser, säger Sanna Aila Gustafsson, ordförande Svenska Ätstörningssällskapet.

Hör Sandra Ledin i klippet ovan.

Publiceringen:

Projektet är ett redaktionellt samarbete mellan SVT Uppsala och tidningen Baaam.

Hit kan du vända dig angående ätstörningar:

I länkarna här nere kan du läsa mer om olika former av ätstörning. I länkarna finns också samtalsstöd och information om när och var man ska söka vård.

Här hittar du kontaktuppgifter till organisationer som kan stötta och ge råd till drabbade och anhöriga.

Vårdguiden om ätstörningar  Ring 1177 eller gå till 1177.se

Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar 

Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS 

Tjejzonen – Sveriges största stödorganisation för tjejer 12-25 år 

Shedo – Ideell förening var syfte är att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende

Fem fakta om ätstörningar:

1. Många individer med ätstörningar ser friska ut även om de kan vara mycket svårt sjuka.

2. Ätstörningar är inte ett val utan allvarliga tillstånd som påverkas av biologiska faktorer.

3. Ätstörningar kan drabba alla oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, kroppsform, vikt, sexuell läggning och socioekonomisk status.

4. Ätstörningar är förknippade med förhöjd risk för både suicid och medicinska komplikationer.

5. Det går att bli helt frisk från ätstörningar. Tidig identifikation och behandling är viktig.

Källa: Ur ”9 eating disorder myths busted” av Cynthia Bulik, professor i psykologi

Fem myter om:

1. Ätstörning drabbar bara unga tjejer. Fel, pojkar, män och äldre kvinnor drabbas också. Den vanligaste åldern att nyinsjukna är under tonåren.

2. Man måste vara mager för att ha en ätstörning. Fel, bara ca 20 procent av vuxna med ätstörning och ca 40 procent av ungdomar har anorexi, alltså är starkt avmagrade. De andra är normalviktiga eller överviktiga, precis som resten av befolkningen.

3. Det går inte att bli frisk från en ätstörning. Fel, ätstörning kan ha ett kroniskt förlopp, men många blir av med sin diagnos och det går att bli helt frisk, utan återstående symptom.

4. Ätstörning är en livsstil. Fel, ätstörning är en potentiellt livsfarlig sjukdom som kan förstöra eller begränsa stora delar av livet under lång tid. Man väljer inte att bli sjuk, utan det är en komplex kombination av biologiska (inklusive genetiska) och psykologiska orsaker som drabbar och griper tag.

5. Det har blivit mycket vanligare med ätstörning. Troligen fel, internationell forskning visar inte på någon tydig ökning under det senaste kvartsseklet ungefär. I vissa studier, regioner eller åldrar kan kanske vissa diagnoser bli vanligare, men andra studier antyder ingen ökning. Det som har ökat är medvetenheten bland allmänheten, och tillgänglighet till vård.

Källa: KÄTS, Kunskapscentrum för ätstörningar

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ätstörningsenheten

Mer i ämnet