Förutom att kunskapen om vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext i Sverige är låg, visar resultatet av Gömd och glömd även att:
En av fem av personer i målgruppen inte får bestämma vem de ska vara ihop med.
En av fyra av personer i målgruppen inte får bo tillsammans med vem de vill.
En av tre av personer i målgruppen inte får ha sex för sina föräldrar.
– Resultaten är oroväckande. Vi ser det här som ett starskott för att utbilda personal inom daglig verksamhet och för att nåt ut med budskapet till utsatta om hur man tar makten över sitt liv, säger Serine Gunnarsson.
Särskilt utsatt målgrupp
På vilket sätt tar sig hedersvåld och förtryck mot den här gruppen uttryck?
– Familjen kan skämmas eller förneka funktionsnedsättningen. Det kan vara så att personen blir inlåst, inte tillåts att gå på daglig verksamhet eller följa med på familjeaktiviteter, säger Serine Gunnarsson.
Sedan 2014 finns en lag i Sverige som skyddar individer från att utsättas för tvångsäktenskap. Lagstiftningen tar specifikt upp personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ett rekvisit är utsatt belägenhet – vilket innebär att en person blir utnyttjad eller vilseledd till äktenskap.
– De med intellektuell funktionsnedsättning har ofta inte förmågan att förstå vad ett äktenskap innebär, vilket gör målgruppen särskilt utsatt, säger Mariet Ghadimi, verksamhetschef på TRIS.
Arbetar för att sprida information
För att uppmärksamma resultatet av Gömd och glömd, bjöd TRIS in yrkesverksamma, politiker, LSS-handläggare och målgruppen, till en konferens i Uppsala. På plats för att berätta sin historia fanns en person från den nationella referensgruppen – en kvinna som berättade att hon blivit utsatt för hedersvåld.
– Att våga gör det är otroligt modigt. Hennes historia gav mig hopp, säger Serine Gunnarsson.