Regeringens utredare, Anna Tansjö, kom fram till att straffet skulle bli oproportionerligt stort om de även fråntogs sina högskolepoäng.
– Man skulle omöjliggöra personernas möjlighet att studera i framtiden med studiemedel, säger hon.
Universitetet på samma linje
Uppsala universitet delar utredningens slutsats och arbetar redan efter deras rekommendationer. Det innebär att elever som fuskat sig till en plats inte får fortsätta sina studier, men får behålla de högskolepoäng de har fått genom tentamen.
– Vi ser väldigt allvarligt på detta. De tar platser från andra som har förtjänat en plats, men har de klarat tentorna så har de fått dessa poäng på ett
korrekt sätt, säger Cilla Häggkvist.
Kåren håller inte med
Men på kåren tycker man att det är en principsak och att fuskande studenter även ska förlora poängen.
– Det är förebyggande om straffet är att man blir av med sina poäng, säger Mårten Andersson som är vice ordförande vid Uppsala Studentkår.
Hör mer om deras argument och studenter generellt tänker kring universitetets beslut i klippet ovan.
Lite om högskoleprovet
- 1977 infördes den första varianten av högskoleprovet där kunskaper i bland annat läsförståelse, matematik och ordkunskap testades.
- Resultatet i provet används som ett sätt att rangordna sökande till högskole- och universitetsprogram där maxpoängen är 2,0.
- En tanke bakom varför provet infördes var att det skulle ge personer en andra chans att bli antagen till eftergymnasiala utbildningar.
- Provet genomförs två gånger per år, ett på våren och ett på hösten.
- Intresset för att skriva högskoleprovet har i viss mån varierat senaste 20 åren och skiftat mellan 60 000 och över 100 000 provdeltagare årligen.
- 2018 skrev 100 878 provet, där 52 166 var kvinnor och 48 712 var män.
Källa: Umeå universitet, UHR