– När han blev flyttad till Karlstad var vi rädda för att vi inte skulle hinna säga adjö, så tänkte vi då, säger Sandra Bouvin.
Och visst är det en bit mellan Söderön utanför Östhammar, där hon och pappa Christer Hjalmarsson den här dagen hjälps åt att tömma en kärra med träd och kvistar, och Karlstad.
– Jag låg hemma en vecka, sen fick jag åka in till sjukhus och jag sövdes ner. Jag minns inte så mycket av det.
Även om både far och dotter öser beröm över sjukvårdspersonalen så var det en tuff tid, inte minst flytten till Karlstad.
”Borde få stanna”
Christer Hjalmarsson är glad och tacksam för den vård han fått. I dag, knappt ett halvår efter att han lades in, jobbar han heltid på Sandvik i Gimo och mår förhållandevis bra. Han klarade flyttarna, men tycker att de borde bli färre.
– Det känns som att vi som bor i Uppsala län borde få stanna på sjukhuset. Ett sätt att öka chanserna är att höja lönerna. Jag har sett med egna ögon hur personalen kämpar.
Klippet: Sandra Bouvin om den tuffa tiden som anhörig på distans