Det är två skogsbolag, Moelven och Mellanskog, som har genomfört avverkningar längs Mansån norr om Annefors i Sunne kommun.
I sina avverkningsanmälningar till Skogsstyrelsen har båda bolagen angett att de ska ta hänsyn till det känsliga vattendraget genom att lämna skog längs åkanten. Men av det syns ingenting på plats.
– Jag tycker inte det är acceptabelt att det blir så här i dag. Det är ju ingen hänsyn tagen till det bestånd av öring som finns i dag och de värden som finns i vattnet, säger Bo-Erland Johansson som är Skogsstyrelsen i Värmlands expert på vattenfrågor.
400 meter blottlagt
Skogsvårdslagen kräver att man skapar skyddszoner för att förhindra skadlig inverkan på vattendrag i samband med avverkning. Och de båda bolagens miljöcertifieringar är än tydligare och anger att kantzonernas bredd ska anpassas efter objektet. Men i stället för att skapa kantzoner har de båda skogsbolagen blottlagt runt 400 meter av ån.
– Det brister någonstans i kommunikationen här. Bolagen är ju certifierade och i stort sett alla som sitter i en skogsmaskin i dag har grönt kort och vet vad som gäller vid de här vattendragen. När vi fick in avverkningsanmälningarna i de här fallen så var allt korrekt ifyllt, det var till och med inritat på karta. Då förutsätter vi att de ska klara av det här.
LÄS MER: Riksdagsledamot kritisk mot skogsbranschen
Vad kan det få för betydelse att kantzonen är borta?
– Det här kan få väldigt stora konsekvenser. Kantzon har väldigt stor betydelse för att få ner organiskt material i ån och för att ge beskuggning. Öringen är väldigt temperaturkänslig.
Avverkade intill åkant
Avverkningarna på tre mindre skogsskiften längs Mansåns västra sida har gjorts av Moelven. I avverkningsanmälningarna anger bolaget att hänsyn till naturvärdena i bäckdråg/ravin ska tas. Ändå avverkade de allt ända intill åkanten.
– Ja, orsaken till att vi inte sparat en kantzon är att vi har bedömt att miljökonsekvensen av att spara grov timmergran på åkanten är större genom risken för att det blåser ner och skapar vandringshinder och urlakning, säger Lars Emanuelsson som är distriktschef på Moelven.
LÄS MER: Miljöcertifierat skogsbolag högg planerat naturreservat
Men kunde ni inte ha breddat kantzonen i stället?
– Jo, men det är en ganska brant sluttning ner mot ån. Vi har bedömt att det mer eller mindre skulle innebära ett avverkningsförbud om vi skulle spara det som krävs för att få önskad effekt av barrskogen.
Sportfiskarna kritiska
De levande organismerna i Mansån är mer påverkade av försurning än organismer i andra vattendrag eftersom länsstyrelsen i Värmland klassat ån som referensvatten och därmed inte tillåter kalkning. PH-värdet i ån är nu så lågt att länstyrelsen inte längre bedömer öringstammen i ån som livskraftig.
Mikael Tuneld är biolog och ledamot i organisationen Sportfiskarnas förbundsstyrelse. När han ser hur avverkningarna påverkat Mansån får han något sorgset i blicken.
LÄS MER: Nu huggs de sista naturskogarna
– Den här ån har haft en kraftig stresspåverkan under lång tid så näringsnivåerna är svaga och öringbeståndet svagt. Den här ån behöver en bättre hantering av strandzonerna, mer grönbård och mer omsorg än den här ganska brutala avverkningen, säger Mikael Tundeld och förtydligar:
– Det verkar ju städat över hela vattendraget. Det slår ut hela underlaget, bottenfaunan och de sländor som öringen behöver. Det är svårt att få igång systemet om man beter sig på det här sättet.
Hävdar att hänsyn tagits
Mellanskog är det bolag som har avverkat längs Mansåns östra sida. Även där har avverkningarna gått ända fram till åkanten.
– Det är väl inte rimligt att begära av skogsägare att man ska ställa upp och göra avsättningar och lämna mycket virke kvar i skogen om inte länsstyrelsen är beredd att bevara ån som den ursprungligen var en gång. Det var ju ett fint öringvatten det här innan försurningen satte in, säger Göran Vikman som är skogsinspektor på Mellanskog.
Han menar att Mellanskog tagit den naturvärdeshänsyn som Mellanskog åtagit sig att göra i avverkningsanmälan.
– Kantzon är tagen som instruktion ser ut. Vi skulle inte köra för nära ån och göra körskador och så skulle vi lämna alla träd som kunde bli kvar och inte skulle blåsa omkull. Nu var det inte så mycket att spara i form av mindre träd och löv, som skulle kunna bli kvar, utan det som är avverkat längs ån är de grova granar som med största sannolikhet hade lagt sig över ån vid första bästa storm.
Skogsstyrelsen kallar parterna
Men när man granskar avverkningsanmälan står det klart att Mellanskog avvek från sin egen hänsynsplan för området. I avverkningsanmälan har en skyddszon ritats in längs Mansån där bolaget angett att det ska sparas granar längs ån för att ge beskuggning.
– Vi kommer att samla berörda parter, både markägare, entreprenörer och bolagen för att ta en diskussion på plats om hur detta kan inträffa med de förutsättningar som var angivna i avverkningsanmälningarna, säger Bo-Erland Johansson på Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsen har möjlighet att åtalsanmäla den här typen av avvikelser som brott mot Skogsvårdslagen. Men Bo-Erland Johansson väljer hellre en annan väg.
– Det är klart att det går att åtalsanmäla men för en miljöåklagare är inte det här någon stor grej så det leder aldrig till åtal. Jag tror det är bättre att på plats diskutera hur man ska göra för det här inte ska inträffa igen.