– Jag vill framförallt se att den här typen av bränder som orsakas av tåg förebyggs. Vi ska inte behöva rycka ut på den typen av bränder, säger Björn Johansson, avdelsningschef vid Karlstadsregionens räddningstjänst.
Så fortsätter han:
– Vi har svårt att rekrytera deltidsbrandmän, framförallt på landsbygden, och jag kan ana en utveckling där vi har färre brandmän framöver och då minskar vår förmåga att hantera sådana här händelser.
Det som börjar med en gnista från en tågbroms kan bli en omfattande och långvarig skogsbrand som kräver stora resurser. Det kan i sin tur leda till lägre beredskap för andra allvarliga händelser och nu måste någonting göras, menar räddningstjänsten.
– Det kan inte vara så svårt, hävdar jag. Om man byter bromsar, har någon form av bevattningssystem bakom tåget eller vad man nu gör, lös problemet, manar Björn Johansson.
Vad gör Trafikverket för att förebygga bränder längs banvallarna?
– Dels samarbetar vi med tågföretagen som transporterar gods, det är företrädesvis de som orsakar den här gnistbildningen som gör att det tar eld i markerna. Sedan ser vi självklart till att röja längs spåren när det gäller sly. Det är dock inte det som är huvudproblemet utan det är gnistbildningen, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket.
Facklig lokförare kritisk
Christer Alnebratt har jobbat som lokförare i 42 år, är socialdemokrat och fackligt aktiv i Seko. Han menar att det har skett flera förändringar som påverkar det brandförebyggande arbetet.
Bland annat har stationer inte längre personal som kan upptäcka när det slår gnistor från tågen, det finns inga vagnar med vattentankar till släckningsarbete och när sly röjs från banvallen blir det liggande och torkar längs spåren.
Dessutom menar han att det är en brist att det enbart finns tre detektorer på hela järnvägsnätet i Värmland som känner av om bromsarna går varma. De finns i Ås, Charlottenberg och Degerfors men saknas helt på den sträckan där många godståg kör.
– Det finns inte någon på hela sträckan mellan Kil och Ludvika. Det är över 20 mil där det inte finns någon, varken teknisk eller mänsklig, indikation på om det är något fel, säger säger Christer Alnebratt (S).
Några konkreta lösningar på problemet presenteras inte av Trafikverket i nuläget.
– Svårigheten är, oavsett vilken del av kritiken man ska svara på, var någonstans på 11 000 kilometer spår i Sverige man ska sätta detektorer eller köra ut vattentankar. säger Trafikverkets Bengt Olsson.