I klippet ovan kan du följa med dykarna ner under ytan och se skillnaden på botten vid bryggan och en bit därifrån.

Följ med ner under ytan i Lysekils hamn

Uppdaterad
Publicerad

Växtligheten på botten i Lysekils hamn lyser med sin frånvaro. Dive team Lysekil har filmat skillnaden på botten i hamnen och en bit ut till havs – där det finns en fin ålgräsbädd.

– Det är stor skillnad, säger Emma Partanen, dykinstruktör.

Och ålgräset spelar en mycket viktig roll för att förhindra klimatförändringar.

I klippet ovan kan du följa med dykarna ner under ytan och se skillnaden på botten vid bryggan och en bit därifrån.

Det är bland annat skuggan från bryggor och båtar som gör att ålgräset inte växer inne i hamnen. Och ålgräs är viktigt för många av havets arter.

Emma Partanen, dykinstruktör Foto: SVT

– De här ålgräsängarna är ju som barnkammare så det är mycket liv och rörelse. Speciellt nu på våren när det börjar bli varmare, säger Emma Partanen vid Dive Team Lysekil.

Sjögräsängar lagrar koldioxid

Ålgräs är också viktigt för att undvika klimatförändringar. Forskning har visat att kustnära ekosystem som sjögräsängar är mycket mer effektiva på att lagra koldioxid än de flesta skogar på land. I undersökningar som gjorts vid Kristinebergs forskningsstation i Lysekil har ett forskarteam hittat höga halter av lagrat kol i ålgrässediment.

– Våra sjögräsängar har en hög potential att lagra stora mängder kol, i vissa fall på en nivå jämförbar med de högst uppmätta nivåerna i världen, säger forskaren Maria Asplund.

Sjögräsängar har också en förmåga att binda samman sediment med sina stora rotsystem och på så sätt förhindra kusterosion, som kan vara en konsekvens av klimatförändringar.

Mer än hälften av ålgräset borta

Från 1980-talet och fram till år 2000 har cirka 60 procent av ålgräset längs den bohuslänska kusten försvunnit.

– I till exempel Kungälv försvann uppåt 80 procent under denna period och nu har mer än 90 procent försvunnit där, säger Maria Asplund.

När sjögräsängarna försvinner så är risken att det kol som lagrats i ängen släpps ut och bidrar till en accelererad växthuseffekt. Och de kustnära landskapen spelar på liknande sätt en viktig roll. Våtmarker, kustnära skogar, vass och strandängar har troligtvis också en stor förmåga att binda och lagra kol.

– Det är därför väldigt viktigt att vi värnar om våra kustnära habitat, säger Maria Asplund.

Kusten och klimatet

Pinnat inlägg

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Vår rapportering om klimatet fortsätter! Vad vill du se mer av i nyhetsflödet? Lämnar gärna en kommentar med ditt tips.

Experten sågar partiernas klimatpolitik

SVT:s kartläggning visar att partierna fokuserar på utsläpp av växthusgaser – men de är helt fel ute. Det menar klimatanpassningsexperten Staffan Moberg som nu riktar skarp kritik mot politikernas brist på insikt i klimatfrågan.
– Det är katastrof, säger han.

Pinnat inlägg

Hej!

Här samlar vi på SVT vår rapportering om kusten och klimatet – ett ämne som vi under året valt att fokusera extra på.

Vi vill gärna att ni ska vara en del av rapporteringen, och därför kommer det här kommentarsfältet finnas till för just er.

Ibland kommer vi på redaktionen ställa fokuserade frågeställningar där vi vill höra era åsikter. Men vi vill också hålla det här kommentarsfältet öppet för er att kunna ställa frågor kring våra publiceringar.

Har du ett nyhetstips gällande kusten och klimatet? Fyll då gärna i vårt formulär här.

Max • Aktuellt i Regeringförklaringen är Havsbaserad Vindkraft: Hur mycket havsbotten kommer de täcka? Fundamenten inte bara skuggar som småbåtsbryggor, de tar bort botten, kanske mer är de fyra kvadratkilometer småbåtsbryggor täcker. Därtill stoppar de upp naturliga havsströmmar och syresättning, för fiskar och bottenväxter. Vore intressant höra vad olika experter säger.

Hej Max!

Vi kommer att rapportera om just havsbaserad vindkraft under nästa vecka – håll utkik då. Vi intervjuar bland annat en forskare som berättar hur detta påverkar tumlare.

Johan • Jag tycker klimatet är jätteviktigt!

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Klimatstrategin: Vill bygga mur längs Nissan för 400 miljoner

En drygt tre kilometer lång mur från havet längs med Nissan är nödvändigt för att undvika översvämningar i framtiden, menar Halmstads kommuns klimatanpassningsstrateg, Hanna Billmayer.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Minns du katastrofläget i Getinge 2014? I klippet får du en rapport från översvämningarna på en minut.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Samhällsföreningen varnar: "Kommer bli översvämningar"

Nu fortsätter vår klimatrapportering – i dag med fokus på översvämningar.

Samhällsföreningen i Getinge har mycket positivt att säga om kommunens åtgärder efter översvämningarna 2014. Men de ser även orosmoln i kommunens planer på hur orten ska växa.

- Det gäller att växa smart, säger Jannica Krafft, ordförande i samhällsföreningen.

V • Självklart kollade vi upp hur vår tomt låg i förhållande till havsnivån innan vi köpte den. Det går inte att blunda för klimatförändringarna och det är orimligt att investera flera miljoner i något som inte är hållbart. Ett hus bygger man för flera generationer, inte som slit och släng. Människan har ett ansvar för kommande generationer och vi är fruktansvärt dåliga på att ta det ansvaret.

Msts • Ett problem som bidrar är att det är dåligt med fördröjningsmagasin, skulle sådana finnas skulle inte allt regnflöde samtidigt hamna i dagvattensystemet utan fördröjas

Bobbo Woodle • Den gamla ”pessebäcken” som rann igenom Åsa fick inte utmynna i Stora badviken. Regnvatten skulle tas omhand och ”renas”.
Innan dess blev det aldrig några översvämningar.
Något att reflektera över!

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kusten och klimatet

Mer i ämnet