Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
I klippet ovan kan du följa med dykarna ner under ytan och se skillnaden på botten vid bryggan och en bit därifrån. Visa alla (2)
Visa alla (2)

Följ med ner under ytan i Lysekils hamn

Uppdaterad
Publicerad

Växtligheten på botten i Lysekils hamn lyser med sin frånvaro. Dive team Lysekil har filmat skillnaden på botten i hamnen och en bit ut till havs – där det finns en fin ålgräsbädd.

– Det är stor skillnad, säger Emma Partanen, dykinstruktör.

Och ålgräset spelar en mycket viktig roll för att förhindra klimatförändringar.

I klippet ovan kan du följa med dykarna ner under ytan och se skillnaden på botten vid bryggan och en bit därifrån.

Emma Partanen, dykinstruktör

Det är bland annat skuggan från bryggor och båtar som gör att ålgräset inte växer inne i hamnen. Och ålgräs är viktigt för många av havets arter.

– De här ålgräsängarna är ju som barnkammare så det är mycket liv och rörelse. Speciellt nu på våren när det börjar bli varmare, säger Emma Partanen vid Dive Team Lysekil.

Sjögräsängar lagrar koldioxid

Ålgräs är också viktigt för att undvika klimatförändringar. Forskning har visat att kustnära ekosystem som sjögräsängar är mycket mer effektiva på att lagra koldioxid än de flesta skogar på land. I undersökningar som gjorts vid Kristinebergs forskningsstation i Lysekil har ett forskarteam hittat höga halter av lagrat kol i ålgrässediment.

– Våra sjögräsängar har en hög potential att lagra stora mängder kol, i vissa fall på en nivå jämförbar med de högst uppmätta nivåerna i världen, säger forskaren Maria Asplund.

Sjögräsängar har också en förmåga att binda samman sediment med sina stora rotsystem och på så sätt förhindra kusterosion, som kan vara en konsekvens av klimatförändringar.

Mer än hälften av ålgräset borta

Från 1980-talet och fram till år 2000 har cirka 60 procent av ålgräset längs den bohuslänska kusten försvunnit.

– I till exempel Kungälv försvann uppåt 80 procent under denna period och nu har mer än 90 procent försvunnit där, säger Maria Asplund.

När sjögräsängarna försvinner så är risken att det kol som lagrats i ängen släpps ut och bidrar till en accelererad växthuseffekt. Och de kustnära landskapen spelar på liknande sätt en viktig roll. Våtmarker, kustnära skogar, vass och strandängar har troligtvis också en stor förmåga att binda och lagra kol.

– Det är därför väldigt viktigt att vi värnar om våra kustnära habitat, säger Maria Asplund.

Direktrapport · Kusten och klimatet

Hej!

Här samlar vi på SVT vår rapportering om kusten och klimatet – ett ämne som vi under våren valt att fokusera extra på.

Vi vill gärna att ni ska vara en del av rapporteringen, och därför kommer det här kommentarsfältet finnas till för just er.

Ibland kommer vi på redaktionen ställa fokuserade frågeställningar där vi vill höra era åsikter. Men vi vill också hålla det här kommentarsfältet öppet för er att kunna ställa frågor kring våra publiceringar.

Har du ett nyhetstips gällande kusten och klimatet? Fyll då gärna i vårt formulär här.

SVT · Anna Wikman

Vi är många båtägare som sett era inslag om hur båtlivet både påverkar men också arbetar för en bättre miljö. Svenska Kryssarklubben, som engagerar 40 000 medlemmar i hela Sverige, vill berätta korthet vad vi arbetar med för att värna miljön i vattnet.
Miljöfrågorna arbetar vi med sedan många år. Av det skälet att våra medlemmar vill vara miljövänliga. För vi har valt att tillbringa vår fritid i våra båtar i skärgården och på havet. Vi, allra minst, vill förstöra det vi älskar mest!
Vad gör vi då för att våra medlemmar ska kunna vara ansvarsfulla gentemot skärgårds- och havsmiljön? Här följer en kort uppräkning:
• Projektet ”Måla mindre”. Går ut på att måla båtbotten enbart inom de områden där beväxning bromsar båten och ökar bränsleförbrukning, vilket ger större utsläpp. Genom att måla mindre spar man miljön, men även färg och tid.
• Måla med beprövade färger och teknik. Kryssarklubben gör och har gjort en rad tester av båtbottenfärger samt alternativa metoder.
• Uppmuntrar medlemmarna genom information till att om möjligt byta ut 2-taktare mot nyare motorer. Samt använda alkylatbensin och miljöanpassade motoroljor.
• Har en kampanj för att våra medlemmar ska byta från vanlig diesel till HVO100, ett förnybart och fossilfritt dieselbränsle som minskar utsläppen av koldioxid (CO2) med cirka 90 %.
• Anpassa hastigheten, så kallad ”eco-driving”.
• Tömma toa-tanken på avsedd plats.
• Lägga till vid Kryssarklubbens blå bojar, för en säker och miljövänlig förtöjning. Att ligga vid boj istället för att kasta ankare skonar ömtålig havsbotten, såsom ålgräs.

Det vi önskar från beslutsfattare/politiker och myndigheter är fler initiativ för att underlätta för oss att vara miljövänliga. Jämfört med andra miljöstyrmedel såsom miljöbilspremie, ser vi tyvärr inte några liknande morötter, det vi ser är mer förbud. Här håller vi med representanten från Transportstyrelsen, som i ert inslag sade att det skulle vara bra med positiva incitament från politiker/myndigheter.

Svenska Kryssarklubben

Tack för matnyttiga tips!

SVT · Marie Sjöberg

Forskaren: Så påverkas havet av bryggorna och båtarna och det här kan vi göra annorlunda

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
SVT · Alice Loth

Ni borde skriva i artikeln det som Per Moksnes säger i slutet av klippet. Vad kan man vidta för åtgärder för att förbättra. Så många klimatnyheter fokuserar på att man gör för mycket av olika saker, jag tror folk skulle uppskatta mer information kring vad man kan göra för att bli bättre istället för så mycket fokus på det man gör fel.

Erik

Hej Erik!

Tack för din synpunkt. I publiceringarna lyfter vi problematiken och vill samtidigt vara konstruktiva när det kommer till lösningarna.
Precis som du skriver finns informationen i det rörliga materialet, som är SVT:s huvuduppdrag. Jag publicerar klippet här intill i flödet för att fler ska nås av informationen.

SVT · Alice Loth

Parkeringsplater, bilvägar, bostäder på land är inte dunderbra för skogen heller. Visst är det tråkigt att djur och växtliv inte frodas i hamnar, men hur stor andel av kusten täcks av småbåtshamnar? 5%? Jag förstår att det är en bidragande faktor för miljöförstöring, men med ett bredare perspektiv är jag fundersam på om det är rätt sak att fokusera på. Handelsfartyg, finlandsfärjor och överfiske känns som att de är större bovar än söndagsseglare.

Det hade varit intressant att få ett skala-perspektiv på vad som är de stora problemen i Östersjön, min magkänsla kanske är jättefel ute och då blir jag gärna rättad! Tack för fokuseringen på haven!

Kalle

Hej Kalle!

Tack för din kommentar. Bostäder kopplat till klimatet är ett tema som vi kommer att rapportera om under våren.

Det är ett bra tips - att titta vidare på påverkan från handelsfartyg och överfiske. Just i den här satsningen ville vi djupdyka i hur vårt fritidsliv och våra bostäder sätter avtryck på klimat och miljö. 

SVT · Alice Loth

Man får nog börja med att ta och titta vad det kostar, och börja från handlaren led, vilket skyhögt pris den behöver ta ut pga av skatter och övriga kostnader samt en rejäl vinst. I slut ändan står konsumenten med ett gammalt 2 taktar rackel som skulle ha byts ut för många år sedan.....Vi är också bra på att laga och hålla i, man ska inte slösa det är i vårt DNA. Så börja i handlar ledet och se till att eventuella skatte sänkningar leder till ett lägre pris så ordnar sig resten. Eller varför inte konkurrens utsätta marknaden med att bygga el snurror i statlig regi, och sedan sälja bolaget till någon politiskt länkat bolag till förlust, finns ju tillräckligt med arbetslösa grattis arbetskraft...nä ja Enti bitter :-)

Eijwald

Strandskyddet i Sverige är utan likhet den mest konfiskerande lagen. Lätt att stå och heja på mer inskränkningar, men om staten vill skydda, ska den då börja betala för inskränkningarna, inte bara konfiskera. Reservat på reservat... där den enskilde ska stå åt sidan för det allmänna. Natura 2000 plus det ena plus det andra snälla lite nyanserad diskussion. Och gör gärna en liten inventering av hur mycket som redan är skyddat. En hel del

Olov Pettersson

Jag har alltid tyckt att det är konstigt att ingen offentlig aktör har ansvar för att plocka skräp längs kusten. Kommunerna plockar skräp i parker och på torg och anlagda badplatser, men i övrigt verkar ingen ta ansvar för skräp som riskerar att hamna i havet. Det har blivit tydligt att ingen offentlig aktör heller ansvarar för när skräpet väl hamnat i havet. Samtidigt inför man plastpåseskatt för att det är så viktigt att plast inte hamnar i havet. Är det inte dags att det offentliga tar sitt ansvar för nedskräpningen i haven?

Förvånad

Hej! Strandskyddsutredningen har sågats av Naturskyddsföreningen för att den luckrar upp strandskyddet snarare än förstärker det. Det var själva syftet med den utredningen, att göra det lättare att få undantag. Så det är tråkigt att Bolund hänvisar till den när den borde hamna i papperskorgen.

Marcus

Jag vill förtydliga: Förbjud den äldre generationen 2-taktsmotorer och ge en skrotningspremie. Ge en premie till de som konverterar till elmotor är nog en framtidssak. De som köper en ny båt med elmotor har ingen merkostnad idag. Strandskyddet och bygglov för bryggor måste helt enkelt förstärkas rejält. Jag vill från mitt hjärta också tacka SVT för ni tar upp frågorna! Det är så oerhört viktiga frågor! Allt gott!

Jocke

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Kusten och klimatet

Mer i ämnet