Den startar i årskurs ett, med föräldraledda aktiviteter på den egna skolan. Därefter får man under två läsår besöka olika föreningar och testa nya sporter. Borås judo är en av många föreningar som valt att marknadsföra sig på det här sättet.

– Idrottsskolan betyder jättemycket för oss som är en mindre sport och inte syns i tv, som fotboll och hockey, säger Gabriel Bengtsson som håller i kvällens träning.

Men även med en fungerande idrottsskola så minskar föreningsidrottandet i Borås i stort. Antalet så kallade deltagartillfällen minskade med 5,2 procent mellan 2004 och 2013. Nu har kommunen satt som politiskt mål att nå fler som annars inte föreningsidrottar. I praktiken innebär det en riktad satsning på stadsdelen Norrby, där kommunens fritidsledare går in som ledare under idrottsskolans första år. 

– Vi har haft svårt att få föräldrar att engagera sig, så då tog vi initiativet att sätta in kommunala fritidsledare så att satsningen kommer igång, säger Ida Legnemark (V), ordförande i fritids- och folkhälsonämnden.

Viktigt med folkhälsoperspektiv

Sedan i höstas finns därför en grupp förstaklassare på Särlaskolan som deltar i idrottsskolan. Faller satsningen väl ut vill man testa samma upplägg på Hässleholmen. Och det är inte bara motion som kommunen har för ögonen.

– Vi tror att just föreningsidrottandet har ett mervärde. Det är en fråga om att finnas med i ett socialt sammanhang och lära sig de demokratiska spelreglerna, säger Ida Legnemark.

Att Borås kommun valt att anta politiska mål för idrottandet förklarar hon med kommunen har en nämnd för både fritids- och folkhälsofågor.

– På så vis får vi hela tiden in folkhälsoperspektivet i våra diskussioner.

”Det var superkul”

Förhoppningen är såklart att barnen ska fastna för någon idrott och fortsätta med den. På Borås judo hoppas man på åtminstone ett par nya medlemmar från Trandared. Johannes Nikolaides är sugen på att fortsätta.

– Jag tycker att det var supersuperkul. Jag vill ta svart bälte!