Lasse Alerås är drabbad av hjärnskadesyndrom och har svårt att få orken att räcka till. Foto: SVT

Lasses hjärnskakning går inte över – får ingen hjälp

Publicerad

Lasse Alerås halkade på en isfläck och drabbades av en hjärnskakning som inte går över. Nu får han ingen vård sedan hans läkare gått i pension. Det finns ingen enhet i regionen som har ansvar för patienter med hjärnskadesyndrom.
– Jag har ingen bra dag i livet längre, säger Lasse Alerås.

Lasse Alerås drabbades av hjärnskadesyndrom 2009. 

– Jag slant på en isfläck på min garageuppfart och slog i huvudet ganska rejält. De flesta blir bra från hjärnskakning, men jag tillhör de procent som inte blir bra. Så jag får dras med detta, säger han.  

Hjärnskadesyndrom innebär permanenta skador på hjärnan, orsakade av yttre slag eller smällar. Symptomen är hjärntrötthet, som innebär extrem trötthet, ljuskänslighet, koncentrationssvårigheter och huvudvärk.  

– Jag har ju ingen bra dag längre i livet. Jag måste hela tiden gå in för att planera min dag med vilopauser. Fram emot kvällarna brukar jag vara helt färdig, säger Lasse Alerås.

Ingens ansvar

Formellt sett har ingen enhet i Västra Götalandsregionen ansvar för patienter som Lasse Alerås. Det är även ett nationellt problem, att olika landsting bedömer patienterna olika.

Vissa hänvisas till smärtenheter, andra till stressenheter och ibland faller patienterna helt mellan stolarna, enligt en forskare som gjort en utredning om smärtvården i Sverige. Och det trots att det handlar en patientgrupp på runt 200 000 personer i Sverige, de flesta unga.

Läkaren Clas Mannheimer arbetade tidigare vid Kungälvs smärtenhet, där han med start 2011 behandlade patienter med hjärnskadesyndrom. I början var det inom ramen för ett forskningsprojekt. En av de patienterna var just Lasse Alerås.

Avbryter behandlingen

Men sedan Claes gick i pension vid årsskiftet så har ingen tagit över patienterna. Inte heller tar någon vid när det gäller Claes forskning om läkemedlet Ritalin till patienter med hjärnskadesyndrom (som normalt används för ADHD-patienter).

Trots att Lasse Alerås och flera andra patienter upplever stora förbättringar med medicinen.

– Ritalinet hjälper mig att fungera bättre, koncentrera mig bättre, få ihop tankarna bättre. Det höjer ju livskvaliteten för mig, säger Lasse Alerås.

Smärtenheten las ner

Vid årsskiftet lades smärtenheten vid Kungälvs sjukhus ned, i och med en omorganisation av smärtverksamheten. Formellt är alla smärtpatienter istället hänvisade till Angereds närsjukhus, men där uppger verksamhetschefen att de inte har hand om patienter med hjärnskadesyndrom.

– Vårt uppdrag är patienter med långvarig smärta. Patienter med hjärnskadesyndrom ingår inte i det, säger Marie Gardtman, verksamhetschef för medicin- och psykiatriverksamhet, Angereds närsjukhus. 

Clas Mannheimer är upprörd över att patienterna inte får hjälp.

Läkaren Clas Mannheimer tycker att patienter med hjärnskadesyndrom borde få bättre hjälp.

– De har hamnat i ett vakuum. Man struntar helt enkelt i dem. Remiss skickas till Angered, som sen skickas tillbaka till Kungälv och där är den här verksamheten nedlagd. Det är faktiskt synd att man har slagit sönder en fungerade verksamhet, säger Clas Mannheimer.

”Vi håller med”

Verksamhetschef Margrethe Tönder vid Kungälvs sjukhus tycker sjukvården måste avsätta mer resurser till de här patienterna.

Margrethe Tönder är verksamhetschef på Kungälvs sjukhus och var tidigare ansvarig för smärtenheten.  

– Vi håller alla med om att den här patientgruppen är eftersatt från sjukvårdens sida. Det är ju problemet i detta, att det inte finns någon egentlig enhet som har uppdraget att ta hand om patienter med hjärntrötthet, säger hon.

Vad tycker du man bör göra för att den här gruppen ska få bättre hjälp? 

– Mer forskning behövs. Och sjukvården måste avsätta resurser för den här patientgruppen. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer