Godiset ”Kinapuffar” plockades bort efter kritik, nu ifrågasätts även Triumf Glass ”Sitting Bull” – Eva Ossiansson vid Handelshögskolan i Göteborg upplever att medvetandet har ökat hos konsumenter. Foto: SVT Nyheter / Privat

Varumärkesexperten om kritiserade produkter: Så borde företagen agera

Uppdaterad
Publicerad

De senaste åren har flera varor bytt namn eller tagits bort helt efter kritik mot att de förmedlar en stereotypisk eller rasistisk bild. Enligt varumärkesexperten Eva Ossiansson är konsumenter mer medvetna i dag om varumärket bakom produkten.
– Det handlar inte om att sälja den bästa produkten, det handlar om att kunden köper något man tror på, säger hon.

Ofta handlar det om produkter som länge varit på marknaden men som kommit att ifrågasättas. Detta på grund av namnet eller förpackningen. Ett exempel är Fazer som ändrade förpackningen på godispåsen ”Kinapuffar” efter att de fått kritik för att förpackningen målade upp en nidbild av asiater.

Glassföretaget Triumf funderar nu på att ta bort en av sina klassiska glassar efter att den kritiserats för att föreställa en karikatyr av Sitting Bull, en historisk ledare för den nordamerikanska ursprungsbefolkningen.

Unga människor engagerade

Eva Ossiansson som är universitetslektor i marknadsföring på Handelshögskolan i Göteborg, och expert på varumärken, säger att vi kan vänta oss fler liknande fall i framtiden.

– När en produkt skapades tolkades det på ett annat sätt i den kontexten. I dag kan symbolen eller förpackningen vara så pass laddad att man tolkar in bilderna på ett annat sätt. Det här är något som unga människor är väldigt engagerade i, säger hon.

– Om man vill ha kvar en viss symbol får man ladda den med värden som anses vara positiva. Men det måste fortfarande vara relevant, säger hon.

Kommer se mer av i framtiden

Hon berättar att konsumenter i dag är mer medvetna om vad företaget bakom produkten står för än tidigare.

– Att företag använder sina varumärken för att ta ställning och visa att man är relevant i sin samtid kommer vi se mer av i framtiden. Man vill visa att man hänger med i debatten, förstår människor och vad som händer.

Hur ska företag agera när kritik väcks mot klassiska produkter?

– Man ska alltid kunna motivera sitt varumärke i den tiden man lever i. Antingen så bejakar man och ser att här kanske vi måste förändra vårt uttryck så att man inte framstår som ett ålderdomligt företag. Eller så kan man ladda den med rätt värde och jobba om det till något positivt, säger hon.

En del menar att om företaget haft en produkt så länge, varför ska de ändra på den nu?

– Företag behöver inte vända kappan efter vinden och vara ängsliga, men man ska stå upp för sitt varumärke. Att ställa fråga: Vad vill vi stå för?

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör Felix Müntzing, marknadschef på Triumf Glass, berätta om hur den västsvenska glasstillverkaren ser på kritiken. Foto: SVT

OMDISKUTERADE VAROR

Visa

• 2003 hamnade ett konditori i Sjöbo i blåsväder eftersom de saluförde chokladbollar som negerbollar. Konditoriet DO-anmäldes, men ärendet lades ned.

• 2004 uppmärksammades den amerikanska plantan negerhirs. Frökompaniet i Landskrona sålde plantan, men bestämde sig för att börja skriva pärlhirs på fröpåsarna i stället.

• 2005 blev reklamen för GB-glassen Nogger black utdömd som rasistisk av Centrum mot rasism (CMR).

• 2008 ändrade Fazer logotypen för sitt lakritssortiment, eftersom en EU-parlamentariker tyckte att den var diskriminerande. Logotypen visade ett svart, krulligt huvud med röda läppar och ersattes senare av abstrakta former i samma färger.

Källa: TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer