Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Killens ålder talar för sluten ungdomsvård” – hör rättsexperten Tova Bennet om vad domstolen har att ta ställning till. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Rättsexperten Tova Bennet om våldsdådet på Morö Backe: ”15-åringen döms sannolikt till sluten ungdomsvård”

Uppdaterad
Publicerad

Det finns ingen praxis för hur 15-åringen som överföll en flicka på Morö Backe i Skellefteå ska dömas. Det menar Tova Bennet som forskar på straffrätt inriktad på frågor om brott och psykisk sjukdom. Men hon tror att det är osannolikt att han döms till rättspsykiatrisk vård.

– Med en så ung person som är funktionsnedsatt så är det sannolikt att han döms till sluten ungdomsvård, säger hon.

Rättegången mot 15-åringen kring våldsdådet på Morö Backe avslutades under onsdagen. Domen i målet väntas komma 14 december.

Tova Bennet, som forskar i straffrätt inriktad på frågor om brott och psykisk sjukdom, menar att det inte finns någon praxis för hur pojken ska dömas.

– Det är upp till domstolen att avgöra, men det är väldigt ovanligt och osannolikt att han skulle dömas till rättspsykiatrisk vård, säger hon.

Allvarlig psykisk störning

Den rättspsykiatriska utredningen, som kom förra veckan, visade att 15-åringen begick gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning. En störning som han även uppvisade under undersökningarna.

Rättspraxis säger att ha då ska dömas till vård istället för fängelse. Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år döms oftast till sluten ungdomsvård i stället för fängelse

Vård- och stödbehov ska avgöra

Tova Bennet har inte tagit del av rapporten om 15-åringen, men säger att hans låga ålder och funktionsnedsättning talar för att att domen blir sluten ungdomsvård. Det skulle i så fall handla om ett tidsbestämt straff på max fyra år som avtjänas på speciella avdelningar på några av landets särskilda ungdomshem. Men det är 15-åringens vård- och stödbehov som avgör.

– Det finns inga principer för hur domstolen ska välja. Men med en så ung person som är funktionsnedsatt så är det sannolikt att han döms till sluten ungdomsvård. Men det är inte omöjligt att han döms till rättspsykiatrisk vård. Det kan vara så att hans vårdbehov är för stora för att klara av inom den slutna ungdomsvården, säger Tova Bennet.

Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar på speciella avdelningar på SiS särskilda ungdomshem, enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU).

Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått bland annat rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott och sexualbrott.

På ungdomshemmet får ungdomarna vård och behandling.  Brottet, och inte behandlingsbehovet, avgör straffets och därmed vårdtidens längd. Den kan variera mellan 14 dagar och fyra år.

Kommunernas socialtjänst har det övergripande ansvaret för ungdomarna. Efter samråd med socialtjänsten bestämmer SiS till vilket ungdomshem den dömde ska komma och hur man ska planera och genomföra verkställigheten.

Källa: Statens institutions styrelse

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Våldsdådet på Morö Backe

Mer i ämnet