Det var i augusti 2020 som kvinnans hund bet hennes barnbarn. Hunden bet barnet i båda benen, ett lår skadades så pass illa att det blev ”djupa och fula bitmärken”, enligt polisanmälan som SVT tagit del av.

Barnet fördes till sjukhus för operation. Även kvinnan skadades vid tillfället och fick bland annat ett par tänder utslagna av hundens huvud.

I anmälan uppger hundägaren att hunden vid flera tillfällen attackerat andra vuxna, att hunden är ”känslig och reagerar när något händer”. Till polispatrullen 2020 säger kvinnan att hunden borde avlivas, men att den egentligen är snäll – den är som ”hennes barn”.

Länsstyrelsen: ”Bedömde det som trovärdigt”

Efter attacken anmäls hundhållningen till länsstyrelsen. Kvinnan skriver då i ett mejl till länsstyrelsen att hon ska lämna bort hunden till en person som bor i ett annat europeiskt land.

I ett nytt mejl två veckor senare skriver hon att en man nu hämtat hunden och tagit med den till sitt hemland.

– Hundattacken på barnet bedömdes inte ha den dignitet att ett hundförbud skulle utföras. Om kvinnan överlevt den här attacken, när det hände igen, hade det troligen blivit så, säger Annelie Grip Hansson.

Men hur ser du på att man ger er felaktig information?

– Det bygger på tillit. Vi bedömde trovärdigheten som hög och det verkade stämma att hunden lämnats bort. Men det är alltid djurägaren som är ansvarig för djuret.

Ett glapp i lagen enligt länsstyrelsen

Det finns en skillnad mellan djurskyddslagen och tillsynslagen. När det gäller tillsyn har inte länsstyrelsen rätt att uppsöka djurägare.

– Det är ett glapp där, det finns en begränsning i lagen av vad vi får lägga oss i. Vi har inte det mandatet, säger Grip Hansson.

Hon tog själv det akuta beslutet på söndagskvällen att hunden skulle avlivas omedelbart på plats.

– Jag bedömde hunden som farlig och man verkställde avlivningen på plats. Den hade bitit så våldsamt att ägaren avled. Jag bedömde att det var riskabelt för andra att hantera hunden.