SVT har de senaste åren rapporterat om flera brister och luckor i lagen vad gäller myndigheternas tillsyn av farliga hundar. En kartläggning av anmälningar om farliga djur till länsstyrelserna visade till exempel att bara 1,6 procent av fallen leder till omhändertagande.
Bland annat omkom en kvinna i Robertsfors i oktober år 2022 efter att ha blivit attackerad av sin egen hund.
Statskontoret fick därför i uppdrag av landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att analysera och bedöma effektiviteten i länsstyrelsernas och polisens verksamhet enligt lagen om tillsyn av hund och katt och delar av djurskyddslagen.
”Behöver arbeta annorlunda”
I utredningen har man bland annat tittat på samverkan mellan länsstyrelserna och polisen, deras uppgiftsfördelning och befogenheter.
Utredarna slår fast att både polisen och länsstyrelserna behöver stärka interna rutiner, och menar att polisen tolkar sitt uppdrag snävt.
– De har ibland avstått från att omhänderta hundar trots att situationen har varit allvarlig, säger utredningsledaren Hanna André.
Gemensamt system saknas
Utredarna anser dessutom att länsstyrelsernas hanteringssystem för djurärenden inte säkerställer att de handlägger ärenden enhetligt, rättssäkert och effektivt.
Systemet tillåter inte att söka på tidigare beslut om farliga hundar som tagits i andra län. Länsstyrelserna har dock tagit initiativ till att utveckla ett nytt it-system som ska förbättra det.
Utesluter inte rasförbud
Regeringen har inlett en analys för att se om föreslagna åtgärder i utredningen är tillräckliga.
En fråga som utredningen inte lyfter är införande av förbud mot vissa hundraser, något som finns i både Norge och Danmark.
– Jag varken stänger eller öppnar några dörrar. Jag vill komma tillrätta med problemet, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
