När frågan om var den så kallade Hagamannen skulle tillåtas bo avgjordes, menade förvaltningsrätten att det råder en lika stor risk för återfall oavsett var Hagamannen bosätter sig. Därför belades Hagamannen inte med några restriktioner mot att flytta tillbaka till Umeå. Troligtvis ett korrekt beslut enligt lagen menar Sven-Erik Alhem, ordförande för Brottsofferjouren och tidigare överåklagare – men det finns också goda skäl att ändra den lagstiftningen menar han.

Fog för besöksförbud

– Eftersom den psykiska effekten hos de kvinnor som varit utsatta skulle vara så stark att de inte ska behöva riskera stöta samman med honom i Umeå. Av det skälet skulle han inte tillåtas vistas i Umeå under prövotiden. Det skulle däremot kräva en lagändring i restriktionsmöjligheterna, men det perspektivet tycker jag har gott fog för sig, säger Alhem.

Två läger

Enligt debattören och Umeåforskaren Elza Dunkels finns det i dag två tydliga åsiktsläger bland allmänheten i Umeå.

Ena sidan tycker, lite förenklat, att Hagamannen borde låsas in för all framtid och inte få möjlighet att någonsin släppas ut. Den andra sidan är av meningen att lagen haft sin gång och att ärendet därför ska betraktas som avslutat.

Efterlyser nyans

Enligt Dunkels behöver båda synsätten nyanseras.

– Vi måste hitta ett sätt att hantera de känslor som finns men det betyder inte att vi ska acceptera det rättssystem vi har idag. De två sakerna har ställts emot varandra i dag och där vann Hagamannen. Hans önskan om frihet gick före vår önskan om frihet, säger Dunkels.

SVT Nyheter Västerbotten har sökt Hagamannen för kommentar, utan resultat.