Gerd Pettersson Foto: SVT

Glesbygdsskolor mer sårbara än skolor i tätorten

Uppdaterad
Publicerad

Det råder stor brist på forskning i hur skolnedläggningar påverkar elevers fortsatta utbildning. Det gör att debatten om glesbygdsskolor alltför ofta handlar om rent tyckande. Det menar i alla fall Gerd Pettersson, lektor på Umeå universitet.

Gerd Pettersson är lektor i pedagogik med inriktning på specialpedagogik. I sin avhandling ”Inre kraft och yttre tryck” har Gerd tittat närmare på 58 glesbygdsskolor i norra Sverige och dessa skolors förmåga att bedriva specialpedagogisk verksamhet, det vill säga att bland annat ge stöd till elever som har behov av särskilt stöd.

– Man kan säga att det är inom den specialpedagogiska verksamheten som skolans kvalitet prövas allra bäst och som allra mest. Och i mina studier kan jag inte se stora nackdelar i kvalitet när det gäller glesbygdsskolor. På dom 58 skolor jag studerat var lärarkompetensen ganska hög. Alla lärare var utbildade och legitimerade, säger Gerd Pettersson.

Måste väcka eleverna

När en glesbygdsskola läggs ner innebär det att eleverna måste skjutsas med buss eller taxi till tätorten med ibland upp till över två timmars resande varje skoldag. Även här finns det få vetenskapliga studier men Gerd Pettersson har stött på frågan i sin forskning.

– Jag har till exempel intervjuat en busschaufför som kör mellan byaskolor och han säger ju att eleverna är ju så trötta att dom somnar på bussen och hans uppgift blir att väcka dom när dom är hemma. Eleverna förlorar också mycket av sin fritid på grund av resorna, menar Gerd Pettersson.

I klippet ovan hör du mer av Gerd Pettersson och om fördelar och nackdelar med glesbygdsskolor.

Fakta skolnedläggningar 1991-2010

Under en tioårsperiod (1991-2010) så lades det ner 490 skolor i Sverige.

Cirka 80 procent av dessa hade ett elevunderlag med färre än 100 elever.

25 procent hade färre än 25 elever.

Källa: Gerd Pettersson

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.