Foto: TT

Näthaten ökar – ligger bakom många hetsåtal

Uppdaterad
Publicerad

En Umeåbo dömdes för sju fall av hets mot folkgrupp, bland annat på Youtube. En Storumanbo dömdes under samma brottsrubricering för att ha publicerat en Hitlerhälsning på sociala medier. Näthat ligger bakom en tredjedel av alla hetsåtal i Sverige och brottet ökar.

– Hatbrott är något som ökar generellt, men mörkertalet är stort, säger Lena Körner, hatbrottsåklagare i Malmö, till Nyhetsbyrån Siren.

SVT Nyheter Västerbotten har under hösten skrivit om Moa Gullbrand i Umeå som valde att stänga ner sin blogg efter att ha utsatts för näthat. Det blev en het debatt om klädsel på gymmet efter att Moa blivit stoppad för att hon var för lättklädd och näthatet sköljde därefter över henne

Även innebandymålvakten Erika Johansson i Umeå blev utsatt för näthat efter att hon stått upp för sin åsikt angående poserande lättklädda kvinnor i samband med innebandy-VM. Sammanlagt har 137 åtal om hets mot folkgrupp väckts under de tre senaste åren och 41 av dessa har ägt rum på Internet.

Västerbottningar dömda för näthat

17 av de 137 åtalen har väckts under 2016 – ett tecken på att brottet blir allt vanligare. En Umeåbo dömdes i maj i år till fängelse för sju fall av hets mot folkgrupp. Detta efter att han vid ett flertal tillfällen uttalat sig nedsättande om muslimer och homosexuella på allmänna platser, filmat predikandet och sedan lagt ut det på Youtube.

En Storumanbo dömdes i fjol till hets mot folkgrupp efter att ha publicerat en bild på sig själv på Facebook där han gjorde en Hitlerhälsning och visade upp en inbränt hakkors. Han dömdes till villkorlig dom och dagsböter.

Stort mörkertal inom näthatbrott

Trots att näthatet ökar tror åklagaren Lena Körner att mörkertalet är stort.

– På internet är det lätt att gömma sig under falska namn och vi måste hitta andra vägar för att knyta en person till ett anmält brott, säger hon till Nyhetsbyrån Siren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.