Nytt forskningsprojekt: Varför små fiskar i vissa sjöar och stora i andra?

Uppdaterad
Publicerad

I ett treårigt projekt undersöker forskare från Umeå universitet varför vissa sjöar har färre men större fiskar, och tvärtom i andra. Mängden och storleken på bäckarna kring en sjö förväntas påverka beståndet i sjön, det rapporterar Oddasat.

Masterstudenten Mattias Melin och forskningsingenjör Karl Heuchel går i Áidejohka längs Nikkaluoktavägen och försöker få upp öringyngel när Oddasat träffar dem.

– Vi elfiskar för att skatta öringstätheten i bäckar här kring Nikkaluokta och Torneträsk, berättar Mattias Melin.

Undersöker öringen

I projektet har man valt att titta på öring. Projektansvarige Pär Byström berättar att de har en teori om varför bestånden ser olika ut i olika sjöar.

– Finns det mycket och stora bäckar så produceras det mycket yngel som vandrar ut i sjön och då kan det bli konkurrens om maten i den sjön och vi får ett tätt bestånd av små öringar i sjön. Om det är lite bäckar och stor sjö så är det ganska få men stora fiskar i sjön. Vi tror det är så men det är det vi ska kolla nu.

Ska ge ny kartfunktion

Projektet drivs av Umeå universitet, i nära samarbete med de tre nordligaste länsstyrelserna, och finansieras med statliga forskningspengar.

Varför gör man det här?

– Tanken i slutändan är att det här ska ge någon form av enkel kartinformation för förvaltningen. En länsstyrelse eller sameby skulle då kunna utifrån att titta på kartan göra enkla beräkningar för att säga att det här är en bra fiskesjö för sportfiske eller är det en sjö man kanske ska nätfiska i, säger forskaren Pär Byström, Umeå universitet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.