Västerbotten

Över 50 kommuner saknar larmet ”Hesa Fredrik”

Uppdaterad
Publicerad

Utomhusvarningen ”Hesa Fredrik” är en viktig del av Sveriges krisberedskap. Men över 50 kommuner i Sverige saknar varningssystemet.

– Det är för att det inte finns krigsmål i de kommunerna, säger Håkan Marcusson, systemarkitekt på MSB.

Varningssystemet byggdes upp under andra världskriget. Utöver signalen ”Viktigt meddelande” så kan det även användas som beredskapslarm och i värsta fall som flyglarm.

Att flera kommuner saknar varningen beror enligt MSB på att det inte finns några krigsmål där. Det är upp till kommunerna själva att identifiera, i sin risk- och sårbarhetsanalys om behoven ändras. På MSB:s hemsida kan du se var någonstans hornen är placerade.

Hesa Fredrik – VMA-larm

– Att varningen saknas i flera kommuner är för att det inte finns något potentiellt hot för att det ska komma en flygattack där, säger Håkan Marcusson, systemarkitekt på MSB.

Systemet kan byggas ut

MSB är inte främmande för att bygga ut varningssystemet. Det behöver inte nödvändigtvis ha tillkommit militära mål i en kommun för att det ska vara aktuellt att installera, det kan även röra sig om företag som hanterar farliga gaser eller kemikalier.

– Nej det är vi inte, men det är kommunerna som måste identifiera behovet och om de kommer fram till att ett utomhusvarningssystem behövs kan de ansöka om ett hos MSB, säger Marcusson.

Enligt MSB:s uppgifter är det 54 kommuner som saknar varningssystemet. Vissa kommuner kan dock ha signalen men inte registrerats in. Foto: SVT Design

Klockan 15 på måndag testas Hesa Fredrik över hela landet. Det är det vanliga testet av systemet som genomförs och MSB säger i ett pressmeddelande att de ”med tanke på omvärldsläget vill betona att det är ett test”.

Varför går larmet?

Varningssystemet, VMA, testas fyra gånger per år, klockan 15.00 den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december.

Det finns olika typer av larm:

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)

Infördes 1986 för att få en mer civil användning av systemet – till skillnad från flyglarmet. Man önskade helt enkelt ha bättre verktyg för att förmedla krisinformation som kanske inte behövde vara ett militärt hot. Detta kunde, och kan fortfarande, gälla faror som gasutsläpp, giftig brandrök, farligt väder och liknande.

I alla händelser består VMA av sju sekunder långa signaler med fjorton sekunders tystnad emellan. Det är VMA-signalen som idag testas en gång i kvartalet och hör man den vid något annat tillfälle ska man gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation, och lyssna på Sveriges Radio för information om vad som har inträffat.

Beredskapslarm

Används vid fara för krig och består av 30 sekunders signal följt av 15 sekunders tystnad. Om signalen ljuder ska man lyssna på radio, ordna så att man snabbt kan lämna bostaden, undvika att ringa timmarna efter larmet och ta reda på var det finns skyddsrum och hjälpa till att göra i ordning det.

Flyglarm

Tillämpas när berörda myndigheter bedömer det som att landet kommer attackeras från luften. Larmet består av korta tonstötar under en minut och är en signal om att man så snabbt som möjligt ska ta sig till närmaste skyddsrum.

Faran över

Används för att meddela att hotet mot allmänheten tagit slut. Ges efter VMA och samtliga andra signaler och består av en 30 sekunder lång sammanhängande signal.

Fakta: MSB

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Hesa Fredrik – VMA-larm

Mer i ämnet