Här kan du läsa mer om fallet.
Chatt: Straffrättsexperten svarar på tittarnas frågor om domen i fallet Malin Lindström
Anders, jurist i civilrätt • 1. Vad är skillnaden idag på lagstiftningen jämfört med då, dvs. vad hade han fått för dom i framtiden om brottet hänt idag i hans unga ålder och han blivit dömd med samma tidslängd från mordet till domen precis som nu? Förutsatt att inget ändras utan att lagstiftningen är likadan i framtiden, för att göra svaret lite enklare. 2. Kommer HD ta upp målet, dvs. finns det något prejudikat skäl idag att ta upp det?
Reglerna har ändrats på flera sätt sedan mordet på Malin begicks. Generellt kan man säga att flera lagskärpningar har skett, särskilt från 2010-talet och framåt. Men för att svara på dina frågor.
1) Vid tidpunkten för mordet gällde en straffskala där en morddömd antingen fick tio års fängelse eller livstid. I dag ser straffskalan ut så att man döms mellan 10-18 års fängelse eller livstid. Efter flera lagändringar har regeringen sagt att fler morddömda ska dömas till livstid, vilket också förefaller ske i praxis. Högsta domstolen har däremot sagt att straffet för mord som utgångspunkt är 16 år - sedan får man leta sig uppåt eller nedåt i straffskalan beroende på omständigheterna kring fallet.
En annan viktig skillnad är att den så kallade ungdomsrabatten för de mellan 18-20 år delvis är slopad - den gäller exempelvis inte längre för allvarligare brott. Det betyder att en 18-åring som i dag begår ett mord kan dömas till livstid.
Med tanke på att det är flera faktorer som saknas gällande hur mordet närmare gick till o.s.v., så är det troligt att det i dag kanske hade resulterat i fängelse i någonstans 16-18 års fängelse.
2) Med tanke på att det krävs prövningstillstånd - alltså något som gör att det rent juridiskt är principiellt viktigt att ta upp och ge vägledning till tingsrätter och hovrätten - och att Högsta domstolen i regel inte tar upp frågor som handlar om bevisvärdering (som ju är kärnfrågan i Malinfallet), så ser jag inte att Högsta domstolen tar upp fallet vid en eventuell överklagan.
Susanna • Är det inte så att om det här fallet hade inträffat i usa hade det inte varit möjligt att döma honom eftersom att har redan var friad?
Jag har inte koll på reglerna i USA - det är ett helt annat rättssystem som på många sätt skiljer sig markant från det svenska. Sedan får man komma ihåg att USA är en federation, vilket betyder att det finns vissa straffrättsliga lagar och regler på nationell nivå och att det finns helt andra straffrättsliga lagar och regler i de olika delstaterna.
Tom • Att man förmildrar straffet med motiveringen att det gått så pass lång tid är märkligt. Ska det löna sig att ljuga i 26 år?
Hade han erkännt tidigare så hade han alltså fått längre straff, så vad är det egentligen för budskap man förmedlar här?
När det gäller bestämmelsen om att domstolen
generellt sätter ned straffet när det gått ovanligt lång tid mellan att brottet begicks och att någon döms, så kan man säga att det framför allt motiveras av att polis och åklagare ska bedriva en effektiv förundersökning. Hänsyn ska tas till vilken typ av brott det handlar om. Viktigt att påpeka är att den regeln inte kan användas om en misstänkt eller åtalad själv har bidragit till att fallet har dragit ut på tiden. I sådana fall får man inte ett lägre straff.
Fredrik • Finns det mer tid som kommer att räknas av från straffet, exempelvis den tid som han redan suttit häktad nu och vid förra rättegången? Vad händer med det skadestånd som han fick utbetalat sist, får han betala tillbaka eller får han behålla skadeståndet?
Hovrätten skriver att 44-åringen har rätt att - som alla andra som döms till fängelse och suttit häktad - räkna av tiden i häkte från fängelsestraffet. Hur mycket det handlar om framgår inte av hovrättens dom. Angånde skadeståndet är det inte en fråga för hovrätten, utan en fråga för Justitiekanslern. Hovrätten har därför inte kunnat bedöma något gällande det tidigare skadeståndet.
Rolf Andersson • Skadeståndet som har getts till gärningsmannen, blir han åtebetalningsskyldig till det?
Det har jag tyvärr inte koll på.
Uppdatering: hovrätten skriver att det inte är en fråga för hovrätten, utan det är en sak som måste aktualiseras hos Justitiekanslern.
Carin Åberg • Hej!
Jag har lyssnat till ”44-åringens” berättelse om hur han har kommit i kontakt med Malin Lindströms kropp, vilket skulle förklara de DNA-fynd som nu kopplats till honom. Jag finner den varken tillförlitlig eller trovärdig.
Kan inte du ta upp det här med tillförlitlighet och trovärdighet när det gäller vittnens, målsägares och åtalades berättelser. Själv tänker jag så här: tillförlitlighet innebär kontroll mot yttre belagda fakta, medan trovärdighet handlar om personens ifråga uppträdande och domares/nämndemäns egen, subjektiva uppfattning därav.
Carin
Generellt brukar man säga att trovärdighet handlar om vittnets uppgifter är värda att tro på, och tillförlitlighet handlar om domstolen kan lita på de uppgifter som vittnet lämnar. Det betyder alltså att en person kan framstå som trovärdig men behöver inte vara tillförlitlig. Såvitt jag förstår hovrättens resonemang - även om hovrätten inte skriver i de termerna - så menar hovrätten att 44-åringens berättelse varken var trovärdig eller tillförlitlig. Kan tilläggas att dessa begrepp framför allt används om vittnen.