Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Man känner ångest” – Hör tidigare AT-läkaren ”Nils” om hur han mådde under och efter sin tid i Sollefteå. Foto: Hanna Degerström/SVT, Hans Larsson/SVT

AT-läkaren ångrar tiden i Sollefteå: ”Isolerade mig i veckor efteråt”

Uppdaterad
Publicerad

Tidigare och nuvarande AT-läkare vittnar om svåra missförhållanden vid Örnsköldsviks och Sollefteå sjukhus. Det handlar om dygnslånga pass med ensamt ansvar för patienter, om psykisk ohälsa och om chefer som vetat om problemen – men som de upplever inte gör något åt dem.

– Jag har gjort saker som jag inte har känt mig trygg med, men som jag har känt mig tvungen att göra då jag varit den enda som funnits på plats, säger läkaren Nils.

”Gränslöst.”

”Avråder definitivt yngre kollegor från att göra AT där.”

AT-läkarkrisen i Västernorrland

”Definitivt ingen utbildning.”

Så beskriver en läkare, som vi här valt att kalla Nils, Sollefteå sjukhus. Han är en av de tidigare AT-läkarna som gjort sin tjänstgöring på sjukhuset. Han berättar att de långa arbetspassen skapade ångest inför patientsäkerheten.

För att ge en liten inblick – under ett 24 timmars arbetspass, som AT-läkare har två till tre gånger i veckan, bemannar olegitimerade läkare akuten under ett dygn.

De ansvarar då även för en intensivvårdsavdelning, en hjärtintensivvårdssavdelning, en avdelning för barn upp till 18 år, en strokeavdelning, en medicinavdelning och en postoperativ avdelning. Samtidigt ringer ambulanspersonal och frågar om någon bör komma in till akuten, eller inte.

– Patienterna får inte riktigt den nivån på den medicinska bedömningen som de borde få. I slutänden får de kanske den vården de ska, men vägen dit blir definitivt förlängd, då den som först möter patienterna är den som har minst erfarenhet och är under en väldig, väldig press, säger Nils.

Ingen utbildning – där för att producera

– AT-läkaren har också en varierad nivå av stöd, av det som vi kallar för bakjour. Oftast bra, men ibland kunde det vara lägre nivå på det och att kommunikationen inte fungerade så bra.

Nils upplevde inte att han hans tid på Sollefteå sjukhus var för att utbildas – i stället, som han uttrycker det, skulle AT-läkarna producera.

– Egentligen har det varit ett spel för gallerierna. Det är ett krav att göra AT för att få sin legitimation. Innehållet har varit helt meningslöst. Tiden, att man har varit på plats och att man har producerat har varit det som räknats. Det har inte varit fokus på utbildning överhuvudtaget, säger han.

Hör i klippet när läkaren Nils berättar om ångest för patienternas vård och om hur arbetsmiljön för AT-läkare hotar patientsäkerheten.

Så säger Ivo om ensamgång på akuten för AT-läkare:

2015 fattade Ivo ett principbeslut gällande läkare som tjänstgör innan påbörjad allmäntjänstgöring. Ivo konstaterade att det inte är förenligt med och säker vård att de läkarna arbetar självständigt vid akutmottagning utan tillgång till legitimerad läkare på plats som ansvarar för patienten.

Ivo har i grunden samma uppfattning när det gäller AT-läkares arbete på en akutmottagning. Det innebär att inte heller AT-läkare i normalfallet ska arbeta självständigt vid akutmottagning utan att ha tillgång till legitimerad läkare på plats som ansvarar för patienten.

I dessa fall har vårdgivaren ett stort ansvar att göra individuella bedömningar av enskilda AT-läkares kompetens och möjlighet att i viss utsträckning klara självständigt arbete på akutmottagning.

Källa: Ivos svar till SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

AT-läkarkrisen i Västernorrland

Mer i ämnet