Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT har varit i kontakt med tio tidigare och nuvarande AT-läkare som vittnar om dygnslånga ensamma jourpass, tårar på jobbet och kritik som tas emot av döva öron. Starta klippet och hör dem berätta – uppläst av våra reportrar. Foto: Hanna Degerström/SVT

Läkare larmar: Tvingas hantera livshotande tillstånd – trots att de saknar legitimation

Uppdaterad
Publicerad

I september berättade SVT Nyheter Västernorrland om missförhållanden på akuten vid Sollefteå och Örnsköldsviks sjukhus. Vi har sedan dess haft kontakt med tio tidigare och nuvarande AT-läkare, som bekräftar bilden från Ivo-anmälningarna.

– Det är rent ut sagt hemskt, jag har gråtit vid flera tillfällen, säger en av dem.

AT-läkarna vittnar om orimliga arbetspass, hotad patientsäkerhet och posttraumatisk stress som resultat av att ensam hantera livshotande tillstånd, utan legitimation.

Larmet från akuten har ekat i Västernorrland under en lång tid. Under ett år skickades flera upplysningsärenden till Ivo om en arbetssituation med många allvarliga brister.

AT-läkarkrisen i Västernorrland

I anmälningarna står det om rädsla för repressalier, att unga läkare upplever för stort ansvar i förhållande till deras kompetens och patientsäkerheten som hotas när ensamma AT-läkare bemannar en hel akutmottagning.

”Jag hade aldrig rekommenderat en närstående att uppsöka vare sig Örnsköldsvik eller Sollefteå sjukhus”

Personen bakom citatet är en av de tio läkare som SVT Nyheter Västernorrland har haft kontakt med och som gjort sin allmäntjänstgöring i Örnsköldsvik och Sollefteå.

Hen har nyligen varit AT läkare på ett av sjukhusen och berättar att hen hellre hade hänvisat sina närstående till ett sjukhus där akuten bemannas av legitimerad personal, trots att resvägen då blir betydligt längre.

”Örnsköldsvik eller Sollefteå sjukhus har ingen som helst kvalitetsgranskning, det vill säga patienter med potentiellt livshotande tillstånd handläggs av helt ensamma AT-läkare där det löper stor risk för patientskada”, skriver läkaren till SVT.

”Jag vet inte om det har varit värt att må psykiskt dåligt”

De personer som vi har pratat med har gjort sin allmäntjänstgöring under olika år och har därför olika erfarenheter. De flesta uttrycker att de har lärt sig mycket under sin tid som ensam på akuten – men många ställer sig också frågan: Till vilket pris? Exempelvis har en person som SVT har pratat med upplevt symptom av posttraumatisk stress.

–  Jag vet inte om det har varit värt att må psykiskt dåligt och känna sig helt avtrubbad under en så lång period, säger en annan läkare.

I klippet: Hör några av AT-läkarna berätta med egna ord, inlästa av SVT:s reportrar, hur situationen för AT läkare egentligen ser ut.

Det är allmäntjänstgöring, förkortat AT

AT ska ge klinisk träning och introduktion i arbetslivet samt tillfälle till både yrkesmässig och personlig utveckling. Godkänd AT ger behörighet att arbeta som läkare och att börja specialiseringstjänstgöring, ST.

AT ska genomföras under en period som motsvarar minst 18 månader och är uppdelad mellan psykiatri, invärtesmedicinska specialiteter, barn- och ungdomsmedicin, placering inom kirurgiska specialiteter, samt allmänmedicin.

Förutom AT erbjuds också bastjänstgöring, så kallad BT. Bastjänstgöringen är en klinisk tjänstgöring under handledning och klinisk instruktion med fokus på färdighetsträning. Bastjänstgöring, alltså BT, kommer att ersätta AT som en del av utbildningen till legitimation.

Källa: Sveriges läkarförbund

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

AT-läkarkrisen i Västernorrland

Mer i ämnet