Foto: Pontus Lundahl, Stina Stjernkvist / TT

Nyårsraketer skapar debatt – de här fyrverkerierna får du använda

Publicerad

Sedan länge är det tradition att fira in det nya året med fyrverkerier men firandet har fått sig en törn de senaste åren. Åldersgräns, tillstånd, förbud och uppmaningar från djurorganisationer har gjort att debatten om fyrverkeriers vara eller icke vara har blivit allt mer på tapeten.

Sundsvalls kommun skippar allt nyårsfirande för andra året i rad medan andra kommuner har valt att ersätta fyrverkerierna med ljusshow som ett miljö- och djurvänligare alternativ till traditionella raketer.

Från Svenska kennelklubben uppger man att en tredjedel av Sveriges cirka 989 000 hundar är skotträdda och att 35 000 hundar medicineras med psykofarmaka varje gång nyårsfirandet drar igång.

Heta känslor i hundvärlden

Svenska kennelklubben uppmanar till ”bojkott” av butiker som säljer smällare och skriver bland annat på deras hemsida:

”Nyårsfirandet är en mardröm för många hundar och deras ägare”

Djurens rätt ställer sig bakom ”fyrverkeri-upproret” och skriver i ett inlägg på deras hemsida:

”Så länge fyrverkerier fortfarande används så måste vi som lever med djur fortfarande anpassa oss efter det”

På sociala medier startas varje år nya namninsamlingar och flera motioner har legat på riksdagens bord för att stoppa fyrverkerierna.

Hundra skadas varje år

Men det är inte bara djuren som skapar debatt i frågan. I en motion som lämnades över av Centerpartiet till riksdagen 2020 belyser man en annan del av debatten.

”Raketer används allt oftare helt felaktigt och riktas till och med ibland direkt mot män­niskor, kollektivtrafiken, ambulanser, polis och brandkår. Langningen är omfattande och föräldrar saknar dessvärre ofta kännedom om hur unga, minderåriga, ägnar sig åt att skjuta raketer och fyrverkerier”

Enligt MSB skadar sig knappt 100 personer så allvarligt att de behöver uppsöka sjukvården.

Godkända fyrverkerier att använda utan tillstånd

MSB klassar fyrverkerier som är okej att använda utan tillstånd i tre kategorier.

Kategori 1

Fyrverkerier med mycket låg skadepotential och försumbar ljudnivå avsedda för användning inom avgränsade områden, inklusive fyrverkerier avsedda för användning inne i bostäder.

Kategori 2

Fyrverkerier med låg skadepotential och låg ljudnivå avsedda för användning utomhus inom avgränsade områden.

Kategori 3

Fyrverkerier med medelhög skadepotential avsedda för användning utomhus inom stora öppna områden och vars ljudnivå inte är skadlig för människors hälsa.

Samtliga i kategori F1

Bengalisk eld i kategori F2 och F3

Bengalisk sticka i kategori F2

Knastereffekt i kategori F2

Blinkljus i kategori F2

Rörlig markeffekt i kategori F2

Marksnurra i kategori F2

Hoppande marksnurra i kategori F2

Eldbägare och fontän i kategori F2 och F3 som står upprätt under funktionen utan att behöva grävas ned i jord, förankras eller stabiliseras med andra medel än de som utgör en del av pjäsen

Raket utan styrpinne i kategori F2

Romerskt ljus i kategori F2

Stjärnrör i kategori F2 och F3

Tomtebloss i kategori F2

Uppstigande markeffekt i kategori F2.

Sol i kategori F2.

Fyrverkeritårta i kategori F2 och F3 som endast innehåller element av de ovan nämnda fyrverkerierna och som står upprätt under funktionen utan att behöva grävas ned i jord, förankras eller stabiliseras med andra medel än de som utgör en del av pjäsen.

Sammankopplad pjäs i kategori F2 och F3 som endast innehåller element av de ovan nämnda fyrverkerierna.

Källa: MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.