Leif GW Persson har läst in sig på många så kallade kalla fall när det gäller svenska mordutredningar. Så även Evamordet i Kramfors hösten 1987.
Även om han reserverar sig för att det nu var länge sedan han tittade på fallet.
– Det har blivit en del sådant här genom åren så har jag har inte just det här fallet helt klart i skallen, säger han.
Intervju i Nya Norrland
Det hade han dock en kort tid efter mordet när han intervjuades av tidningen Nya Norrland.
Han förklarade att han inte trodde på teorin om att gärningsmannen stått och lurpassat och slumpmässigt valt ut sitt offer.
– Jag är övertygad om att rikskriminalen finner mördaren – men det kan ta ett år, sa han bland annat i artikeln.
Det visade sig bli mer problematiskt än så, milt uttryckt.
Cykelmannen etablerades
Leif GW Persson har i vart fall klara minnen om hur det gick till i utredningens inledningsskede, när Kramforspolisen introducerade riksmordkommissionens nyanlända mordutredare i fallet.
– När rikskriminalen kom in så var väl cykelmannen ett mer eller mindre etablerat faktum, säger han.
Det svåra bevisläget gjorde inte utredningen lättare i början.
Svår spårsäkring
Det hade ösregnat och blåst hårt i tolv timmar under kvällen och natten då mordet begicks. Spårsäkringen blev mycket svår och de mycket små spår av DNA som fanns på platsen har aldrig kunnat analyseras.
– Det är klart att väderleken inte bidrog till den tekniska undersökningen. Inomhus är mycket bättre än utomhus och väder av den beskrivna typen kan ibland få hemska resultat, säger Leif GW Persson.
Inte så märkligt
– Problemet är samtidigt att det är svårt att uttala sig om sådant som kan ha försvunnit av det skälet. Har det försvunnit eller fanns det kanske inte där från början?
Att utredarna fastnade för den så kallade cykelmannen – som suttit anhållen två gånger och som inte avfördes ur utredningen förrän efter nio år – tycker han i och för sig inte är så märkligt.
– Konstig var han ju så det räckte och blev över.
Har inte trott på ”pojkvännen”
Leif GW Persson har själv inte varit övertygad om att den man som beskrivits som Evas pojkvän är förövaren av Evamordet. I en krönika i tidningen Expressen år 2007, 20 år efter mordet, skrev han bland annat:
”Själv tror jag inte att han har med mordet att göra.”
”Han är 1A”
Men att mannen som fanns i Evas närhet vid tidpunkten för mordet – och som också hyste en obesvarad kärlek till henne, enligt flera vittnesmål till SVT – ändå inte hördes som misstänkt eller i alla fall pressades mer om vad han gjort under mordkvällen och -natten tycker han är ”mysteriöst”.
– Han är ju 1A i det här ärendet, säger han.
– Indicierna mot honom är förvisso besvärande. Men i sig knappast nog för att lagföra honom.
Små chanser
De senaste 20 åren, sedan ”cykelmannen” friades från misstankar, har lite eller inget hänt i utredningen.
– Det blir ju där man hamnar när man dels bestämt sig för att detta är nog ändå ”polisiärt uppklarat” (cykelmannen), dels inte har något enkelt tekniskt att ta tag i, säger Leif GW Persson.
– Chanserna att klara upp det här i dag är nog trots allt små.